Spelrecension: Slarvigt kvalitetssäkrat rollspel med en del potential i botten

Nya Star Ocean är tyvärr inte det stora kliv framåt som serien behövde.

Det finns två huvudkaraktärer att välja mellan – en kvinnlig (Laeitica) och en manlig (Raymond).
26.11.2022 13:57 UPPDATERAD 30.11.2022 09:38

Star Ocean: The Divine Force

Format: Xbox Series X/S, Xbox One, Playstation 4/5, pc
Åldersgräns: 16
Betyg: 2/5
Tri-Ace har varit ute och cyklat med rollspelsserien Star Ocean från och till ända sedan övergången till 3D om man ska vara krass. Men det är särskilt med de senaste spelen som kursen pekat åt verkligt fel håll.
Jag önskar att jag kunde säga att The Divine Force är vändpunkten. Tyvärr kan jag inte det, även om orsakerna i minst lika stor utsträckning är tekniskt anbelangade som spel- och innehållsmässiga.
Om vi börjar i den positiva änden så tycker jag definitivt att karaktärerna, spelvärlden och den visuella profilen är en uppryckning gentemot föregångaren Faithlessness and Integrity. En annan smakfullhet i färgval och miljöer resulterar i en mer attraktiv helhet; en viktig egenskap hos en spelvärld man förväntas spendera tiotals timmar i.
Trots nya idéer både i stridssystemet och utforskningsmomentet, är det spelmässigt överlag ändå en känsla av bristande inspiration och ambitioner som kommer över mig. Både ifråga av uppdragsdesign och nivån på röstskådespelet, som ibland får mig att snegla mot almanackan för kontrollera att det inte är typ 2007 igen, då tveksamma dubbningar var vardagsmat i genren.
Grafiskt kan jag på ett liknande sätt omöjligen ta in att det är marknadens kraftfullaste konsoler som ritar upp det som syns på skärmen. Än mindre att bildflytet trots den låga nivån regelbundet hackar och sölar sig på ett effektivt spelglädjedödande sätt.
The Divine Force ruvar på viss potential, men är särskilt i nuvarande tekniska skick ett spel jag inte gärna spenderar mer tid än nödvändigt i.

ANDRA LÄSER