Vänskolverksamhet stärker Finlands tvåspråkighet

Finland är ett föregångsland när det gäller att trygga de språkliga rättigheterna i lagstiftningen. Enligt grundlagen har finska och svenska en likvärdig ställning som Finlands nationalspråk och i språklagen ingår närmare bestämmelser som förpliktar förvaltningen. Det juridiska skyddet är starkt.

Finland klarar emellertid inte riktigt av att leva ut sin potential som ett tvåspråkigt samhälle. Språkgränsen mellan det svenska och det finska i Finland existerar fortfarande och kunskaperna i det andra inhemska språket har blivit sämre. Detta är en oroväckande utveckling, eftersom forskning visar (Himmelroos & Strandberg et al., 2020) att den finskspråkiga befolkningens attityder till det svenska och kunskaper i språket hänger ihop. Ju bättre kunskaper i svenska finskspråkiga har, desto positivare inställning tenderar de att ha till det svenska i Finland.
Vi behöver skapa naturliga kontakter mellan språkgrupperna för att stärka den ömsesidiga förståelsen. Vänskolverksamhet lyfts ofta fram som en möjlighet att stärka Finlands tvåspråkighet (till exempel nyligen i Nationalspråkstrategin), men det har saknats strukturer för samarbetet. Nätverket Svenska nu och Svenska folkskolans vänner har under pågående läsår genomfört ett omfattande vänskolprojekt som engagerar 18 svensk- och finskspråkiga skolor. Syftet är att sänka tröskeln för samarbete över språkgränsen och att ta fram goda modeller för fungerande vänskolverksamhet.
Ett av skolparen i vänskolprojektet är Karis svenska högstadium och Kosken koulu i Imatra. I Imatra har eleverna firat svenska dagen och luciadagen, medan Kariseleverna har uppmärksammat Kalevaladagen. Eleverna har också skrivit brev till varandra och gjort kortfilmer om den egna skolan. Höjdpunkten i projektet är när eleverna besöker varandras skolor under våren. Drivkraften i samarbetet är naturligtvis de kunniga lärarna som har etablerat en nära kontakt och skolorna planerar nu att fortsätta sitt berikande samarbete.
Svenska nu verkar för att elever ska våga använda den svenska de kan och få en inre motivation att lära sig språket. Kontakter med jämnåriga och inspirerande kulturupplevelser öppnar en ny värld för eleverna och visar konkret varför vårt land är tvåspråkigt.

Mikael Hiltunen

projektchef

Hanaholmens Svenska nu-nätverk

ANDRA LÄSER