Kolumn: Räntan stiger, hur påverkas låntagarna?

"Det bästa sättet att gardera sig är dock att spara vid sidan om lånet. Stiger räntan minskar man på sparandet och stiger räntan mycket äter man från besparingarna".

Årets diskussionstema på marknaden är utan tvekan den allt högre räntan. I USA är den lokala 10-åriga obligationens ränta cirka 3 procent, i Tyskland cirka 1 procent. De här två räntorna benämns som riskfria räntor, så i Europa har alla eurodenominerade räntor en högre nivå än den tyska, till exempel finska statens 10-åriga ränta är ca 1,5 procent.
Förändringen från den här tiden i fjol är slående. Då var USA:s ränta 1,6 procent, Tysklands -0,1 procent och Finlands 0,05 procent. Det är lätt att konstatera att läget har förändrats. Frågan är då på vilket sätt det här påverkar låntagarna?
De flesta lån är bundna till 12 månaders Euribor, vilket innebär att räntan granskas var tolfte månad och så hålls den på samma nivå de kommande 12 månaderna. Den allt högre räntan kommer alltså in i bilden med en fördröjning till olika hushåll beroende på när räntejusteringsdagen är. De flesta nyare lån torde ha annuitet som betalningssätt vilket gör att betalningsraten höjer om räntan stiger, men lånetiden förblir samma.
Det här begränsar den övriga konsumtionen. Har man ett lån på 100000 euro betyder varje procentenhet cirka 84 euro i tilläggsutgifter per månad. 12 månaders Euribor är ännu mycket lägre än statsobligationsräntorna, nu på 0,2 procent, men det är första gången över 0-strecket sedan 2016. För 10 år sedan var den senast över 1 procent. Låntagarna har länge varit bortskämda med låga räntor vilket kan ha påverkat vår bild av vad den verkliga ränterisken är.
År 2008 då vi nyss hade byggt vårt hus var vår ränta inklusive marginal hela 5,5 procent. I det skedet hade vi en bit över 200000 euro lån så det året betalade vi sammanlagt 12375 euro i räntor, det vill säga 1031 euro per månad. Utöver det skulle man amortera också. Nej, det var inte kul och nej det här var inte på den tiden TV-rutan var svartvit.
Kan den här situationen återuppstå? Varför inte, men det skulle kräva att inflationen skulle förbli hög också i fortsättningen. Den Europeiska centralbanken väntar dock att inflationen lugnar ned sig år 2023 till cirka 2,1 procent. Om så sker kan räntan knappast stiga särskilt mycket även om inflationen just nu råkar vara hög.
Det går dock att gardera sig mot räntehöjning via olika avtal med banken. Man kan till exempel komma överens om fast ränta för en viss tid eller om ett räntetak. Det här är skydd som kostar, men ibland är sinnesfriden värd att investera i.
Har man stora bostadslån anser jag att det för det mesta är i fördel att gardera åtminstone halva lånet med fast ränta på 7-10 år i gången. Det skapar en viss trygghet, medan den andra delen fluktuerar.
Det bästa sättet att gardera sig är dock att spara vid sidan om lånet. Stiger räntan minskar man på sparandet och stiger räntan mycket äter man från besparingarna. Det fina i kråksången är att om räntan inte stiger för mycket så har man med tiden en riktigt nätt summa man kan göra vad man vill med.
Det viktigaste är ändå att förstå hur en högre ränta påverkar mig och hur jag tänker hantera det på förhand.
ANDRA LÄSER