Asylbesluten måste granskas

En färsk undersökning visar att Migri har skärpt sin linje om asyl på ett sätt som inte har stöd i lagen. På söndag kan västnylänningar visa sitt stöd för oroliga asylsökande.

År 2015 tog Finland emot drygt 32 000 asylsökande, det var då de stora flyktingströmmarna kom till Europa.

Hos Migrationsverket landade en stor mängd asylansökningar, även om inte alla flyktingar stannade i landet. Under de dryga två år som gått har Migris arbete kritiserats, man har bland annat ifrågasatt om varje individ har behandlats individuellt. Det är något som en studie som presenterades i går tar fasta på.

Den visar att Migris tolkningslinje om asylansökningar har blivit stramare på ett sätt som inte har stöd i lagen.

Studien, som har gjorts av juridiska fakulteten vid Åbo universitet, Åbo Akademis människorättsinstitut och diskrimineringsombudsmannen, jämför asylbeslut gjorda åren 2015 och 2017. Man har utrett 243 asylbeslut som gäller irakiska medborgare i åldern 18–34. Den gruppen är den största.

Den skärpta tolkningslinjen syns på flera sätt. Framför allt syns den då Migri har bedömt den rädsla för våld som de asylsökande har uppgett. År 2015 ansåg Migri att rädslan var befogad, men år 2017 endast i undantagsfall.

I de fall som förekommit i offentligheten har just rädslan för att bli utsatt för våld eller blir dödad i sitt hemland varit något som flyktingar som fått negativt beslut lyft fram. Yle rapporterade för en tid sedan om en man som blivit dödad då han återvänt till Bagdad efter negativt beslut.

Professor Elina Pirjatanniemi säger att hon hoppas att rapporten får Migri och ansvariga politiker att sluta säga att allt är i sin ordning (Åbo Underrättelser 22.3). Hon efterlyser också en extern utredning.

Rapporten är inte den enda som kritiserar hur Finland behandlar asylsökande. I veckan visade en ny rapport från Unicef att Finland försummar barnets rättigheter i asylprocessen, att barnets rättigheter ofta beaktas slumpmässigt eller inte alls.

Amnesty säger i sin årsrapport att den skärpta flyktingpolitiken har försatt rättsskyddet för individen i fara.

I början av mars ordnades en manifestation i Lovisa för de så kallade Lovisaflickorna, en irakisk niobarnsfamilj som skulle utvisas. Avvisningen är nu belagd med verkställighetsförbud.

Familjen blev ett konkret exempel på hur bristfällig asylbehandling kan gå till.

Med Lovisa som förebild ordnas på söndag ett stödevenemang för asylsökande i Hangö och Raseborg i Karis.

I Raseborg har under de senaste åren 95 personer fått uppehållstillstånd. I regionen finns människor som väntar på asylbeslut men också papperslösa. De är människor som är oroliga för sin framtid och trygghet.

Evenemanget Vårt hem är här, ordnas av en grupp frivilliga. Det har fått ett massivt stöd av föreningar, organisationer och institutioner.

Söndagens aktion är ett ypperligt sätt för alla att visa sitt stöd till familjerna här men också att skicka budskap till beslutsfattarna om att asylpolitiken måste granskas kritiskt.

Kai Mykkänen (Saml) har som ny inrikesminister föreslagit förändringar i flyktingpolitiken. Han har visat ett intresse för att diskutera flyktingpolitiken och bland annat kommer man att utvärdera om den rättshjälp, som skars ned är tillräcklig.

Gårdagens rapport visar att ministern i rask takt måste starta en undersökning för att klarlägga om asylbesluten fattas på rätt grund. Finland ska stå för en human flyktingpolitik som beaktar varje individ för sig.

ANDRA LÄSER