Insändare: YLE:s inslag objektiva och opartiska?

22.08.2022 14:42 UPPDATERAD 22.08.2022 14:43
Yle Västnylands redaktionschef Patrik Rosström besvarar i VN 16.8 min insändare om Yles inslag gällande Raseborgs stads skogsbruk (VN 26.7). Han hävdar häpnadsväckande nog att inslaget av redaktören Pia Santonen var helt objektivt och opartiskt. För alla som på lokalredaktionens hemsidor tagit del av artikeln står det helt klart att upplägget var ett solklart ställningstagande för blädningsskogsbruk och undertecknad stämplas som ”gammalmodig” och Raseborgs beslutsfattare som märkligt ovetande om nya trender inom skogsbruket.
Rosström har i och för sig rätt att stadsstyrelsen satt tummen ner för kalhyggesförbud i stadens skogar. Beslut har de facto fattats två gånger – 2019 i fullmäktige och så nu 2022 i stadsstyrelsen. Det är dock fullständigt klart att frågan kommer på bordet igen en gång då stadens nya skogsbruksplan så småningom skall upp till behandling. Så har skett i många andra kommuner och kommer med all sannolikhet att ske också i Raseborg. Redaktören nämnde också skogsbruksplanen som ”lockbete” (Santonen exakt citerad) för att få till stånd en intervju med mig.
Rosström påstår att Yle inte bedriver politik och därmed inte heller försöker påverka beslutsfattare. Santonens inlägg bevisar dock raka motsatsen. Det aktuella inlägget var de facto andra gången hon försökt påverka beslutsprocessen i Raseborg i skogsfrågor.
Yle Västnylands redaktion har uppenbarligen en synnerligen tänjbar uppfattning om vad objektivitet innebär. Objektivitet innebär nämligen att både för- och nackdelar framförs sakligt och rättframt. Eftersom Santonen hyser föga tilltro till mina erfarenheter och synpunkter kunde hon ha kontaktat Naturresursinstitutets (Luke) forskare för att få vetenskapliga belägg. Hon valde dock att som enda forskare intervjua Olli Tahvonen, som på basen av teoretiska modeller förespråkar blädningsskogsbruk. Vid den cirka två timmar långa diskussion som undertecknad och Santonen förde överräckte jag en del av Lukes forskningsresultat som styrker de risker och nackdelar som jag framfört gällande blädningsskogsbruk. Mera eftersändes per e-post. Det mesta negligerade hon totalt i inslaget.
Yles uppdrag som allmänt definieras ”public service” är skattefinansierat och inslagen borde därför, så som också Rosström tydligen uppfattat saken, var opartiska och objektiva. Verkligheten är dock en annan. Rosström konstaterar att redaktörerna givetvis klipper och editerar för att framhäva väsentligheter och där har vi pudelns kärna – subjektiviteten! När subjektiviteten kommer in åker objektiviteten ut och en agenda föds! Detta gäller inte enbart Yle Västnyland utan i allra högsta grad Yles nyhetsförmedling på riksnivå där både lant- och skogsbrukare stämplas som miljö- och klimatbovar. Av en objektiv nyhetsförmedling kunde man förvänta sig analys och granskning av hur man inom dessa näringar jobbar både med biodiversitets- och klimatfrågor.
Eftersom det för Rosström och Santonen uppenbarligen är oklart vad som avses med objektivitet, rekommenderar jag därför varmt att de grundligt läser den balanserade redogörelsen om skogsbruksmetoder i Hbl 29.7. I den redogörs sakligt om både för- och nackdelar.
Åt Santonen och andra intresserade rekommenderas att ta del av LUKE:s utlåtanden om förslaget till förbud mot kalhyggen i statens skogar samt LUKE:s syntesrapport om kalhyggesfritt skogsbruk vari sammanfattats vad forskningen härtills nu kommit fram till beträffande blädningsskogsbruket. (I insädarens digitala version finns länkar till LUKE:s utlåtande och rapport). Den senare delgav jag också Santonen, men innehållet negligerade hon totalt. Var och en får dra sina egna slutsatser om detta kan kallas objektivitet eller ej!
Carl-Johan Jansson, skogsbruksingenjör

ANDRA LÄSER