Ännu bättre om barn lär sig språk

I alla kommuner förutom Sjundeå, Grankulla och Mörskom har språkklimatet blivit sämre. Sjundeå har förbättrat klimatet mer än någon annan kommun.

<b>Bra språkklimat </b>Än har Sjundeå en bit att gå för att nå upp till 2008 års resultat, då 68 procent uppgav att språkklimatet i kommunen var gott. Pia Weckström, med dottern Melina i famnen, har förslag på hur man ska nå dit.
Jenny Paajes
15.09.2016 16:00
Någonting har skett i Sjundeå. År 2012 uppgav 34 procent av svarspersonerna i Sjundeå att språkklimatet i kommunen var gott, i årets språkbarometerundersökning har antalet nöjda ökat till 56 procent. Än har Sjundeå en bit att gå för att nå upp till 2008 års resultat, då 68 procent uppgav att språkklimatet i kommunen var gott, men riktningen är den rätta.
Det tycker kommundirektör Juha–Pekka Isotupa som är glad över utvecklingen. Att språkklimatet var så pass dåligt för fyra år sedan beror enligt honom på de fusionsdiskussioner som Sjundeå förde med bland annat Lojo och Kyrkslätt.
– För de svenskspråkiga i Sjundeå var Lojo aldrig något alternativ och jag tror att många upplevde att de inte blev hörda i debatten, säger Isotupa.
Nämnas kan i sammanhanget att Lojo hör, tillsammans med Vanda, till de kommuner där försämringen av språkklimatet varit störst.

Ingen språkstrid i dag

Arja Alho, fullmäktigeordförande, anser att språkklimatet aldrig varit uttalat dåligt i Sjundeå. Hon kan ändå hålla med Isotupa om att fusionsdiskussionerna tillfälligt påverkade atmosfären i kommunen.
– Nu har situationen lugnat sig. Arbetet i fullmäktige och styrelsen löper utan problem, medlemmarna har respekt för varandras modersmål.
Ännu för tjugo år sedan, då flyttvågen till Sjundeå började tillta, var språkklimatet klart mycket sämre än i dag minns Alho. De svenskspråkiga var oroliga för vad det skulle innebära att bli i minoritet.
– Nu har man blivit van vid att kommunen är tvåspråkig och märkt att det går bra att leva sida vid sida med finskspråkiga. Det är trevligt att höra att Sjundeåborna finner språkklimatet vara gott i kommunen.

Ännu bättre klimat

Sjundeåbon Pia Weckström minns också att språkklimatet var kyligare då hon växte upp som svenskspråkig i kommunen.
– Det var mycket de finskspråkiga mot de svenskspråkiga, jag hoppas att barriärerna suddats vid det här läget. Jag gick på dagis i Svartbäck där de finskspråkiga barnen fanns i grannhuset, men vi hade ingenting med varandra att göra.
För att hennes enspråkigt svenska barn ska få lära sig finska och få vänner från den språkgruppen går de i finskt dagis. Weckström tror att mer språköverskridande verksamhet, redan under småbarnsåren, kunde göra språkklimatet ännu bättre i Sjundeå.
– Små barn har inga fördomar, dem skapar vi vuxna. Jag tror att man inte ska vara så rädd, eller göra så stor grej av att integrera språkgrupper mer med varandra. På så sätt få barn större förståelse för varandras nyansskillnader i kulturen som är kopplade till språket. Svenskan ska man samtidigt vara mån om att bevara.
Alho beklagar att det inte finns språkbadsverksamhet i kommunen, men poängterar att föräldrar – precis som Weckström gjort – kan välja skola och daghem på ett annat språk än hemspråket.
– Mina egna barn gick i svenska skolan trots att vi enbart talar finska hemma. Flexibilitet är en bra sak.

Inte bara för sakens skull

Att ta in det andra inhemska i till exempel föreningsverksamhet är inte alltid att föredra. Det hävdar pensionär Ralf Wahlberg som vill betona vikten av att bevara vissa svenskspråkiga instanser som sådana.
– Det finns ännu många äldre i Sjundeå som inte kan finska, därför ska till exempel inte pensionärsföreningen vara tvåspråkig. Det går annars lätt så att verksamheten bara hålls på finska. I längden orkar man inte översätta allting, det blir långrandigt och komplicerat. Då går det språkliga syftet framför verksamhetens ursprungliga idé.
Han ser däremot många fördelar i att leva i en sann tvåspråkig kommun, där attityden mot det svenska är positiv.
– Ett bra exempel var då jag besökte hälsocentralen. Läkaren kunde inte tala svenska, men han frågade om det gick bra att han talade finska med mig och jag svenska med honom. Vi förstod varandra utmärkt.

Språkbarometern

Mäter hur språkminoriteterna i de tvåspråkiga kommunerna upplever den språkliga servicen och språkklimatet
Majoritetsspråket är finska i arton av kommunerna och svenska i femton
Tidigare har barometern gjorts åren 2004, 2008 och 2012
Utförs av Åbo Akademi i samarbete med Finlands kommunförbund, Svenska kulturfonden och Justitieministeriet. (FNB)

ANDRA LÄSER