Mångsidigt om våra trädslag

Träden har alltid haft en stor betydelse för invånarna i Finland. Kåre Pihlströms färska bok berättar om den relation vi har till våra inhemska trädslag.

Björken är ljuskrävande och förnyas bäst på öppna ytor. I kampen i skogen trängs den ofta undan av granen. Bilden ingår i boken.

Bokfakta

Bok: Träden och vi.
Författare: Kåre Pihlström.
Utgiven på eget förlag. 2022, 368 sidor.
Finlands längsta gran når en höjd på 45 meter och växer i Vesijako naturpark i Padasjoki. Granen är samtidigt det högsta naturliga trädet i landet, i längd slaget endast av planterade europeiska och några meter högre lärkträd i Punkaharju.
De tjockaste träden i Finland är ekar och den vidaste av dem är en ihålig åldring i Pikis som har en omkrets på nästan åtta meter.
Till de äldsta träden i landet hör en blott sju meter hög tall som levt i närmare 800 år. Åldern på det här hårt prövade trädet som växer i Sodankylä upptäcktes närmast av en slump, då forskare samlade provbitar för en undersökning om skogsbränder förr och i det arbetet sågade ut en skiva även på det här trädet. Årsringarna avslöjade dess ålder.

Långa rötter

De här uppgifterna är en liten del av den stora mängd med intressant information om våra inhemska trädslag som läggs fram i boken Träden och vi. Verket släpptes för några veckor sedan och är författat av forstmästaren Kåre Pihlström, som arbetat med skogsvård och skogsinformation i över 40 års tid.
Skriften är till sitt innehåll närmast identisk med den finska boken Suomalaisten puut – arjessa ja ajatuksissa, som Pojobon och egenföretagaren Pihlström utkom med år 2020.
Rötterna till boken, och även till den finska utgivningen, sträcker sig till Pihlströms skrift Träden och vi, som utkom 1994 och som gick bra åt när det begav sig. Titeln på den färska boken är alltså densamma som förlagan hade, men innehållet skiljer sig ändå klart från ursprungsverket.

Träd för många syften

Det är alltid berömvärt när fackmän vill återge sin kunskap för allmänheten och anstränger sig att göra det så att både insatta och mer oinvigda gärna tar till sig innehållet. Det här är en bok för en bred läsekrets.
Bild ur bokenSkärbräde av sälgvirke och kåsor av sälgrot. Bilden ingår i boken.
Femton av landets vanligaste trädslag presenteras i egna kapitel. Pihlström berättar om trädens egenskaper, vad de används till och vilken betydelse de har i samhället och för människorna. Det är framför allt tallen, granen och björken som genom århundradena gett invånarna i Finland ved, virke och material för tillverkning av allt från verktyg, bruksföremål, möbler, tunnor, hus och fartyg till tjära, kartong och papper.
Läsaren får också en inblick i vilken betydelse träden spelat inom konsten, litteraturen, musiken och folktron.

Vill se mångfald

Kåre Pihlström ser gärna att skogsbruket aktivare går in för odling av mera udda trädslag, men pekar samtidigt på en paradox: Odlarna och användarna vill inte riktigt finna varandra. ”Beskrivande för situationen är att skogsägarna beklagar sig över att ingen köper specialvirke och samtidigt klagar snickare över att det inte finns inhemskt specialvirke ett köpa.”
I Finland är skogsägandet förhållandevis splittrat, vilket Pihlström ser som en styrka. Det finns allt från skogsägare som fullt ut vårdar sin skogsmark till sådana som inte rör sin skog överhuvudtaget. Sammantaget bäddar det för en stor mångfald i naturen, konstaterar forstmästaren.

Granen skulle gynnas

I den allmänna diskussionen om skogsskötsel – en debatt som tenderar att fort spåra ur – talas ofta varmt om kontinuerligt skogsbruk. I den här formen av skogsskötsel plockas träd ut efter hand, så att kalhyggen undviks.
Pihlström konstaterar att kontinuerlig förnyelse är bra som ett komplement i skogsbruket, men att metoden som uteslutande förfaringssätt skulle ha en negativ inverkan på mångfalden. Mer ljuskrävande träd har svårt att slå igenom om kalavverkningarna minskar. Granen skulle gynnas på andra trädslags bekostnad.
Samtidigt är det granen som förväntas lida mest hos oss när klimatet blir varmare. Med sina rötter vid markytan är den känslig för stormar. Den lider av torka, tilltagande barkborreskador och rotröta, som sprider sig allt längre norrut.
Genom att se till att skogarna hålls livskraftiga och genom att värna om mångfalden av träd och den genetiska variationen inom trädslagen kan vi minska på risken för stora skador som framtida hot mot skogarna kan föra med sig, poängterar Pihlström.

Ansad text

Den färska boken är rikt illustrerad och väl redigerad. Den som ger ut en bok på eget förlag, vilket är fallet här, måste fästa särskild uppmärksamhet vid just editeringen. Boken är omfattande, men Pihlström har ändå hållit sin text gallrad och lättforcerad, samtidigt som han på lämpliga ställen ympat den med anekdoter, poesi och fakta som en lekman inte förväntar sig att hitta i en bok om träd.
Hur gick det för övrigt för den gamla tallen i Sodankylä, som forskarna angrep med såg ända in till stamkärnan? Än har den hälsan, konstaterar Pihlström.
ANDRA LÄSER