Bra flyt för Reko i somriga Västnyland

I Österbotten mattas entusiasmen för Reko av, men i Västnyland syns ett alltjämt stigande intresse. – Reko är som matens Airbnb, du blir snabbt utfrusen om du inte sköter dig, säger Reko-aktiva Bitte Westerlund.

SOMMAR. Ida-Maja Brommer väljer ut en knippe dill ur Desiré Zweijgbergs utbud. Jon Brommer betalar.
Elsa Kemppainen
22.07.2017 09:00
Skåpbilen är full av tomater och örter. Runa-Linn Silander och John Silander har tagit över Tallbacka trädgård i Bromarv och förser kunderna i Ekenäs med godsaker under fredagens Reko-utdelning. Sex månader gamla Sidonia har fått följa med.
Kunderna promenerar nöjt i väg med stora lågor fulla av tomater – Reko-utdelningen skiljer sig från torghandel bland annat genom att kunderna gjort sina beställningar i förväg.
Att den här sortens handel skulle dala i popularitet syns inte i somriga Ekenäs – tvärtom. Både medlemsantalet på Reko-ringens Facebooksida och antalet beställningar ökar stadigt.
– Kunderna har blivit vana vid utdelningen, säger John Silander.
Han förstår att ökningen inte kan fortsätta överallt – i synnerhet i Österbotten var boomen så stor för några år sedan att en nedgång var oundviklig.

Fördomsfria Karis, traditionella Ekenäs

Bitte Westerlund som är med och arrangerar utdelningen i Ekenäs talar om en stadig uppgång av intresset. Av 2 600 medlemmar är ett hundratal aktiva. Under vintern har det tidvis varit ödsligt på utdelningarna, men under sommaren piggnar försäljningen till ordentligt – i synnerhet i Ekenäs där de köpstarka fritidsborna är många.
I Karis är kontrasten mellan vinter och sommar inte lika stor, säger Westerlund.
– Karis är mera dynamiskt året om.
Till Karis hittar också producenter längre ifrån, till exempel från Östnyland och Kimito, medan Ekenäs är den sista utposten som det inte är lika lätt att komma förbi.
Bitte Westerlund vittnar också om två olika konsumtionskulturer. I Ekenäs vill konsumenterna ha det traditionella, Mörby, Holmqvist och andra traktens klassiker de känner till. Grönsaker från Salo eller Fiskars går inte åt när folk hunnit vänja sig vid att köpa av en viss producent. I Karis är stämningen däremot öppnare – falafel av flyktingar och andra nya produkter går åt bättre än i Ekenäs.

Utdelningen en viktig inkomstkälla

Ninni Stenberg bor i Helsingfors och är med på utdelningen i Ekenäs för första gången. Hon äter kött relativt sällan, och köper då gärna ekologiskt och från små producenter. Då kommer Reko väl till pass.
Också grönsaker och ägg köper hon gärna från de små producenterna. Nu lägger hon beslag på en stor låda tomater i olika färger och former – de ska bli caprese till helgens festligheter.
Runa-Linn Silander berättar att Reko blivit allt viktigare. Direkt efter Ekenäs bär det av till Karis, där är ringen relativt ny, grundad långt efter den huvudsakliga boomen, och mycket populär.
Mittemot säljer Desiré Zweijgberg potatis, lök, dill och jordgubbar från Pojo. Jon Brommer och Ida-Maja Brommer nöjer sig med en knippe dill som dottern får välja ut.
Varorna går under varumärket Ronny Avellan och specialiteten är potatis till lokala restauranger. Zweijgberg har varit med på utdelningen i Ekenäs sedan förra sommaren och i Karis från och med starten.
– Utdelningen är viktig för oss, den är en bra inkomstkälla.
Hon har inte märkt att intresset för Reko skulle gå ner, det har hållit samma nivå med en liten men stadig uppgång sedan hon gick med. Små dalar och toppar får också plats.
– Midsommaren är definitivt en topp i försäljningen.
Några bilar bort säljer Amir Rashedi falafel. Han är här för första gången men har mycket erfarenhet av utdelningar i Helsingfors. Han gläntar på frysväskan, bara lite så att sommardagens hetta inte kommer in, och kunderna får snabbt plocka åt sig påsar med falafel.

Reko – matens Airbnb

Bitte Westerlund började som kund, men blev aktiv för två år sedan då hon ansåg att Rekoringen behövde hjälp med marknadsföringen. Ett problem är att inga pengar finns, och därmed ingen reklam som lockar kunder.
– Producenterna borde bli bättre på att marknadsföra sig på sociala medier, säger Westerlund.
Som det ser ut nu fungerar grupperna i huvudsak via Facebook. Där skriver producenterna varje vecka vad de har att bjuda på, och kunderna sätter in sina beställningar i kommentarsfältet.
Verksamheten förenar producent och konsument, och är gratis och därmed speciellt viktigt för de små aktörerna. Vem som helst får vara med bara produkten är lokalt producerad, en sjuåring får sälja kakor hen bakat själv. Däremot är italienska oliver inte välkomna i sin oförädlade form, men nog i till exempel pizza eller bröd som bakats i Västnyland.
Här märks det genast om en produkt är dyr eller dålig – Westerlund kallar fenomenet för en folkrörelse.
– Reko är som matens Airbnb, du blir snabbt utfrusen om du inte sköter dig.

ANDRA LÄSER