Jordbruket och dess framtid har diskuterats så väl i riksdagen som i tidningsspalterna. Klimatförändringen och de plötsligt kraftigt ökade priserna har förorsakat en historiskt svår situation för jordbrukarna vilket kan få ödesdigra följder. Det fruktansvärda kriget i Ukraina och det alltmer spända internationella geopolitiska läget har ytterligare förvärrat jordbrukarnas situation.
Jordbrukets lönsamhet har diskuterats mycket under flera års tid. Men det är först nu som beslutsfattare verkat inse vilka följder de försämrade verksamhetsförutsättningarna för jordbruket kan få.
Lösningarna är inte enkla.I den svåra situationen där även vår självförsörjningsgrad hotas krävs konkreta åtgärder.Regeringen presenterade under våren ett stödpaket för jordbruket på 300 miljoner euro. Det här är ett välkommet stöd.
För att trygga landets självförsörjning är det nödvändigt att den inhemska matproduktionen fungerar, vilket kan kräva ytterligare satsningar från staten. På långsikt krävs dock strukturella åtgärder.
Ur ett västnyländskt perspektiv är det viktigt att vi ser på jordbrukets lönsamhetskris med stort allvar. Det är flera västnylänningar som livnär sig på jordbruket. Det försämrade läget hos oss kan få negativa effekter med tanke på vår livskraft, vilket inte skulle vara bra.
Jordbruket är för många mer än ett arbete, det är ett sätt att leva, och det känns frustrerande för många jordbrukare då det finns så få åtgärder man själv som jordbrukare kan vidta. Lönsamheten har försämrats på grund av externa faktorer vilket gör jordbrukarna handfallna. Framför allt krävs det nu en helhetsplan för hur läget kan förbättras. Vi behöver se till att också den yngre generationen ska se jordbruket som sin framtidsbransch.
Henrik Wickström, Viceordförande, SFP, Kommunstyrelsens ordförande, Ingå, Andra viceordförande, västra Nylands välfärdsområde
