En sång för två språk

Barn lär sig lättast språk via musik och fördomar motas bäst genom att man jobbar emot dem. Det var Marina Petterssons idé då hon drev i gång projektet Tjolahåpp.

Fortbildning. I lördags ordnades en workshop för musikpedagoger om musiklekkonceptet Tjolahåpp i Karis.

I två och ett halvt år har nio musikpedagoger landet över fortbildats i musiklek på två språk under namnet Tjolahåpp. Under lördag ordnades en avslutande workshop i Karis där även ett nytt material presenterades. Finska och svenska förekommer parallellt och grundtanken är att musiken ska vara i fokus framför språket.

– Tjolahåpp-grupper är som vilken musiklek som helst förutom att sångerna är både finska och svenska eller blandade, förklarar projektansvariga Marina Pettersson.

Pettersson är själv musikpedagog och berättar att hon i sina musikgrupper för småbarn, allt oftare började märka hur finskspråkiga sökte sig till svenska grupper och tvärtom.

– Föräldrar har medvetet börjat välja att låta sina barn ta del av fler än bara ett språk, säger hon.

I samband med att musikgrupperna blev allt mer språkligt blandade, började Pettersson också märka en stor avsaknad av tvåspråkigt material att tillgå. Det blev startskottet för projektet Tjolahåpp. Resultatet är nu en nyutkommen sångbok på två språk, en CD-skiva, en lärarhandledning samt nio fortbildade musikpedagoger.

Nytt material för pedagoger

Den färska sångboken består av sexton nyskrivna sånger. En del är finskspråkiga, andra svenska och vissa även blandade. Sångerna är skrivna av Anders Helenius, Sam Fröjdö samt av studerande vid Yrkeshögskolan Novia i Jakobstad.

– Det är en medveten blandning av olika musikstilar där man har sett till att göra de olika språken till en helt naturlig del av sången, säger projektets ansvarige pedagog Jenny Backman-Pråhl.

Pettersson berättar att tvåspråkig musiklek i sig inte är något nytt men att det tidigare totalt saknats pedagogiskt material samt en metod för det.

– Genom detta nya material ges musikpedagoger redskap att använda och det i sin tur leder till att man kan se språket som ett redskap i stället för att se det som något som skiljer åt.

Ju tidigare, desto bättre

Trots att många småbarnsföräldrar är positiva till musiklek på två språk, har man även stött på det motsatta.

– Visst finns det de som undrar om inte småbarn blir fullkomligt råddiga av att man blandar ihop språken men ju tidigare man möter ett främmande språk, desto lättare har man att lära sig det, säger Backman-Pråhl.

Hon nämner exempelvis hur ett nytt intresse för finskan vaknat hos hennes dotter i samband med den tvåspråkiga musikleken.

– Min dotter frågar nu för tiden ofta om ett ord hon hört är finska eller inte och vad det i så fall betyder.

Ger det en chans

Nanne Vaihinen fungerar som musiklärare på Raseborgs Kulturinstitut. Hon är en av de nio pedagoger som deltagit i Tjolahåpp-fortbildningen.

– Jag har själv som barn lidit av fördomar språken emellan och tror på att de bäst motas i tidig ålder, säger Vaihinen.

Hon säger att hon själv i början av utbildningen var en aning fundersam över hur det skulle fungera att dra en och samma grupp på två språk.

– Särskilt funderade jag över de sånger som var en blandning av båda språken.

Vaihinen har ändå förvånats över hur väl det verkar fungera. Hon har själv redan dragit en del grupper där både finska och svenska förekommit och ser nu framemot att kunna ta in det nya Tjolahåpp-materialet i Raseborgs Kulturinstituts musikleksgrupper.

– Jag tror musiken är en bra väg för att förebygga språkliga fördomar. Man får ge sig ut och prova. Om man aldrig hoppar i vattnet, lär man sig heller inte simma.