Miljoner satsas på vägarna

För 600 miljoner ska vägar och tågbanor i hela landet förbättras. Tio miljoner går till banan mellan Karis och Kyrkslätt. Viktiga vägavsnitt för transport från hamnarna i Västnyland får också projektpengar.

Tio miljoner. Projektet som får mest pengar i Västnyland är en förbättring av tågbanan mellan Karis och Kyrkslätt.

Staten har beviljat 600 miljoner euro för att minska antalet dåliga vägar och förbättra trafiknätet. I fredags presenterade trafikverket programmet som ska förbättra vägarna på sikt. Det är speciellt vägar och tågbanor som är viktiga för näringslivet som förbättras.

Det största projektet i Västnyland är en förbättring av tågbanan mellan Karis och Kyrkslätt. Med tio miljoner ska banans stödlager, rälsen och säkerhetsanordningar förnyas. Banans säkerhet och tågens punktlighet tryggas med de förbättringarna.

– Det är speciellt de föråldrade trafikledningssystemen som är orsaken till förseningar som ska förnyas, säger Sabina Lindström som är direktör för funktionssäkerhetsenheten på kommunikationsministeriet.

Förbättrade vägar

Två miljoner euro går till att förbättra riksväg 25 genom att göra vägytan jämnare på två vägavsnitt. Det är sträckan mellan Dragsvik och Broby samt Svartå och Vabby i Lojo som fröbättras.

Dessutom har riksväg 25 vägpartier som innebär säkerhetsrisker som ska lagas. På en del ställen orsakar vägens lutning i sidled att transporter börjar svaja. Det betyder att tunga transporter riskerar välta. Vägen är också smal på vissa ställen.

Orsaken är att vägen används mycket av tung trafik från bland annat Hangö hamn och sprängämnesföretaget Forcit i Hangö. Många specialtransporter kör också längs vägen.

Eftersom stamväg 52 också är en transportled från Hangö hamn ska 700 000 euro användas för ny beläggning på avsnittet där Raseborg gränsar mot Bjärnå.

Förbättring mellan Svartå och Ingå

Ny beläggning får också landsväg 186 på avsnittet mellan Ingå och Svartå. Projektet får 560 000 euro. Landsvägen går från Ingå hamn till Salo och är en viktig transportled till hamnen.

Eftersom Ingå hamn är Finlands största för hantering och förvaring av mineraler och jordmaterial transporteras mycket bulkvaror längs vägen. Bulkvaror är varor som transporteras oförpackade i stora mängder.

Bromsar skulden

Eftersom anslagen för vägunderhåll har varit för små i flera år finns en underhållsskuld. Just nu är skulden 2,5 miljarder euro. Utöver projektpengarna får trafikverket och NTM-centralen årligen cirka 360 miljoner euro för vägunderhåll.

– Satsningen bromsar underhållsskulden och betalat tillbaka lite på den. Allt löses inte, men de mest brådskande fallen åtgärdas, säger Lindström.

Projekten sysselsätter små och medelstora företag runtom i landet eftersom de flesta projekten under en miljon och då klassas som små.

– Nu börjar den offentliga upphandlingen om projekten så det går inte att säga exakt hur många som sysselsätts, säger Lindström.

De lokala NTM-centralerna sköter upphandlingen av projekten.

Satsar på digitalisering

Dessutom satsas 35 miljoner på ett digitaliseringsprojekt. Bland annat satsar man på automatisk insamling av trafikdata. På så sätt strävar man efter att få en bättre situationsbild av trafikledernas skick.

– Man försöker få mer info om vad som händer under vägytan så den inte bara lappas som ett lapptäcke, säger Lindström.

Finlands underhållsskuld

Finlands transportnät har en underhållsskuld på 2,6 miljarder.

Med underhållsskuld avses den penningsumma som behövs för att se till att trafiklederna är i gott skick och motsvarar dagens behov.

Underhållsskulden har ökat med ungefär 100 miljoner euro om året.

600 miljoner euro beviljade staten som en tilläggsfinansiering för att bromsa och åtgärda skulden.

Trafikverket är expertmyndigheten som väljer vilka åtgärder som ska tas.

100 miljoner av den summan används redan 2016.

300 miljoner används 2017.

200 miljoner används 2018.

På trafikverkets hemsidor finns en karta med vilka vägar som får projektpengar.

ANDRA LÄSER