Unga vill tro på chansen att få sin röst hörd

Lukas Lundin har lovat hjälpa till i valarbetet lokalt. Anita Westerholm siktar på en plats i stadsfullmäktige. Båda ger ungdomarnas eget forum beröm.

Anita Westerholm ställer upp i vårens kommunalval.

– Är man intresserad så går det att påverka. Det beror mycket på en själv.

Det säger Lukas Lundin, 17 år och aktiv inom Finlands svenska unga socialdemokrater, FSUD, där han är med i styrelsen.

Lundin hinner inte bli myndig innan kommunalvalet på våren, men ändå intresserar han sig för valrörelsen. Bland annat tänker han engagera sig i fotarbetet.

– Jag har lovat att hjälpa till lokalt, säger Lundin och berättar att han kontinuerligt följer med vad som händer i samhället och att engagemanget tar upp en stor del av hans fritid.

Mindre gnäll, mera handling

Lukas Lundin bor i Ekenäs och studerar till vardags i Ekenäs gymnasium. Tidigare var han med i stadens ungdomsfullmäktige, men har nu en paus på grund av andra engagemang.

– Ungdomsfullmäktige är en jättebra grej att börja med om man vill påverka.

Har du något råd åt andra unga?

– Våga säga din åsikt.

Lundin konstaterar att det överlag är ganska mycket gnäll i luften jämfört med vad folk är beredda att själva göra konkret.

Med i nämnd

Anita Westerholm, 21 år, är en av de kommunalvalskandidater som SFP i Raseborg nominerade i söndags.

– Jag vill vara med och påverka. Raseborg ska vara en bra stad att bo i.

Anita Westerholm läser juridik vid Helsingfors universitet och studerar därtill på Svenska handelshögskolan.

Politiskt aktiv har hon varit i flera års tid och hon har också fört ordet i ungdomsfullmäktige i Raseborg. Hon värdesätter att ungdomarna genom sitt eget forum även får sitta med i vissa av stadens nämnder.

Själv är hon numera ordinarie medlem i fritidsnämnden. Hon tycker att det bland de övriga beslutsfattarna råder en positiv inställning gentemot unga i politiken.

Vad anser du om rösträttsåldern? Kunde den sänkas?

– Den kunde vara 16, om man ser till att 16-åringarna har de rätta redskapen så det vet vad som behövs och krävs.

Westerholm säger att de beslut som fattas även berör 16- och 17-åringarna, som också har skyldigheter. Därför är det rimligt att även de får rösta, resonerar hon.

Däremot är hon inte beredd att sänka åldern för valbarhet. Den är förknippad med ansvar och myndighetsålder, säger hon.

Dagens gräns känns lämplig

Lukas Lundin säger att det finns goda argument både för och emot att sänka röstningsåldern. Han konstaterar att en engagerad 16-åring kan vara lika väl insatt i samhällsfrågor som de äldre – till och med mer insatt – men att man samtidigt måste dra en gräns någonstans.

– Jag är lite splittrad i den här frågan.

Han konstaterar att dagens 18-årsgräns ändå känns lämplig i nuläget.

ANDRA LÄSER