I kommunfullmäktige bemötte vård- och omsorgsnämndens ordförande Antti Lavanti (stående) på måndagen den kritik som östes över höga vårdkostnader samt förslagen att skära ner på vårdresurserna. Han sade att det är föga fruktbart att lyfta fram enskilda, lösryckta populistiska fall som man kritiserar och ansåg att man först borde kunna ställa en entydig diagnos.FOTO: OLLE HAKALA

Dyr vård i Kyrkslätt sätts under luppen

KYRKSLÄTT Varför kostar vården i Kyrkslätt klart mera än i övriga kommuner? Det frågade man sig med kritiskt tonfall vid senaste fullmäktigemöte. Samma frågor var före, då vård- och omsorgsnämnden på onsdagskvällen hade kommunstyrelsen som gäst.

Beslutsfattarna i styrelsen och nämnden fick under ledning av Teija Mikkola från kommunförbundet i detalj ta del av den rapport som förbundet gjort över medelstora kommuners kostnader för vården och omsorgen. Här ligger Kyrkslätt på topp, vilket man vill ha en förklaring på.

– Den utredningen fick nämnden nu i uppdrag att göra. Samt också att komma med konkreta åtgärdsförslag över vad man kunde göra, säger nämndens ordförande Antti Lavanti och hoppas att nämnden nästa vår kunde hålla en ny liknande träff med kommunstyrelsen.

Politikerna fick också en kort och koncis rapport om vårdsektorns servicenätsplan, dels på kort sikt, dels med tanke på åren 2015, 2020 och 2025. Vetskap och fakta om nästa års behov behövs redan i budgetarbetet för år 2011 och därefter är det viktigt att man kan jobba fram en klar strategi för hur man ska gå till väga i fortsättningen.

Ökad förståelse

Nämndordföranden Lavanti vill tro att träffen ökade förstående för instansernas arbete:

– Att vi faktiskt alla sitter vid samma bord. Att vård- och omsorgsnämnden verkligen menar allvar, då den försöker göra det bästa av situationen. Och att kommunstyrelsen är beredd att sträcka till de resurser som behövs för detta, säger han.

Han är medveten om att de ekonomiska resurserna är begränsade och att man måste leva inom de budget- och verksamhetsramar som ges. Han är inte beredd att acceptera att vården i Kyrkslätt i dag slukar tio miljoner euro mera än motsvarande vård annanstans. Inte utan en noggrann gransknig av orsakerna till detta.

– Varför kostar vården av en person över 85 år 31 000 euro per år hos oss, då den bara kostar 17 000 euro på annat håll? frågar han sig. Vad är det som kostar hos oss? Varför är också den kommunala hemvården klart dyrare än i grannkommunerna?

Haft förespråkare

Antti Lavanti uppfattar att den enda medicin som biter är att man på sätt eller annat får ner kostnaderna för den i hans mening dyra åldringsvården. I synnerhet som åldringarna ökar i antal och vårdbehovet därmed också automatiskt gör det.

Ett litet steg i den nya riktningen tog nämnden faktiskt redan vid mötet, då den konkurrensutsatt det effektiverade serviceboendet. Avtal ska nu göras från den 1 februari 2011, för fyra år framöver. Sammanlagt 21 anbudsgivare anmälde sig och av dessa droppades bara två bort, på grund av bristfälliga anbudshandlingar.

Konkurrensutsättningen väntas ge klara inbesparingar, då Kyrkslätt här kan flytta en del klienter från nuvarande tunga och dyra vård till lättare, mindre krävande och billigare sådan. Detta kommer dock att betyda att en ökad andel vårdplatser i fortsättningen kommer att existera utanför kommunen, då tillräckliga platser inte finns att tillgå i Kyrkslätt.

Att vård och omsorg av de äldsta invånarna i kommunen i dag kostar en hel del mera än på annat håll vill Antti Lavanti förklara med att just denna grupp synbarligen haft ljudliga och effektiva stödgrupper, också bland beslutsfattarna. Själv tycker han att barnen och de utvecklingsstörda nu borde stå i tur att ses om bättre.

Tio miljoners gap

För vård- och omsorgsnämndens del kan de ekonomiska realiteterna förliknas vid en travbana, där det kontrollerade travet alltid övergår i ett okontrollerat galopperande, då kostnaderna skenar i väg för beslutsfattarna.

Fjolårets bokslut stannade för verksamhetsutgifternas del på 86,1 miljoner euro. I årets budget finns 83,2 miljoner och i dagens läge tyder prognoserna på att de faktiska kostnaderna skulle stiga till 88, 3 miljoner. Nästa års rambudget tillåter kostnader för 88,6 miljoner men det budgetsförslag som nämnden nu kom fram till ligger redan vid 91,9 miljoner euro.

Nämnden lade efter omröstning till en läkartjänst, utöver de tre hälsocentralsläkare samt fem nya hälsovårdare som ingick i tjänstemannaförslaget.

Olle Hakala
olle.hakala@vastranyland.fi

Publicerad 02.09.2010 20:09

Kommentarer

Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.