En ful, ful fisk som bidrar till övergödningen av våra kustvatten. Men också en god matfisk, som bl.a. några av Bromarvfiskaren Gösta Helenius torgkunder förstår att uppskatta. Slår det nu aktuella projektet väl ut, kan antalet braxenätare förväntas öka, samtidigt som braxen-biodiesel bidrar till att öka vår självförsörjningsgrad vad gäller trafikbränslen.FOTO: PETER JOHANSSON
Braxen och mört bovar i övergödda Östersjön
Systematiskt fiska bort mängder av dominerande skräpfisk, för att minska näringsbelastningen i våra övergödda kustvatten och samtidigt ge värdefisken och yrkesfiskarna en ny chans. Det är grundtanken bakom ett storskaligt pilotprojekt som inom kort förväntas köra i gång dels i Ingåtrakten, dels i Åboland.
”Vi har en stor skuld i havet, som behöver åtgärdas”Orian Bondestam
Det som man nu väntar på är ett startskott i form av beslut om finansiering, via europeiska fiskerifonden och fonden för landsbygdsutveckling.
Och mot slutet av året skall projektet förhoppningsvis ge en rätt tydlig vink huruvida man på årsnivå kan räkna med att fiska bort 10 miljoner – kanske ännu betydligt mera – braxen och mört med mera mindre eftertraktad skräpfisk ur våra kustvatten.
Stor del av Helcom-kraven
Redan en fångst på 10 miljoner kilo eller m.a.o. 10 000 ton innebär att man minskar näringsmängden i vattnet med ca 90 ton fosfor och 290 ton kväve, har yrkesfiskaren Klaus Berglund i Ingå – en av de pådrivande krafterna – räknat ut.
Det innebär, att man enbart med den här åtgärden skulle uppfylla en kännbar del av de krav på årlig utsläppsminskning (150 ton fosfor, 1 200 ton kväve) som Östersjökommissionen Helcom för ett par år sedan ställde på Finland, framhåller Berglund.
Konsultative tjänstemannen Orian Bondestam vid jord- och skogsbruksministeriet bekräftar siffrorna.
– Det finns en jättestor potential vad gäller våra kustvatten, säger han och framhåller att yrkesfiskets fångster redan nu tar ett näringsöverskott ur havet motsvarande en tredjedel av utsläppen från jordbruket.
– Bäst är förstås att täppa till vid källorna, åkrar och vattenreningsverk. Men vi har en stor skuld i havet som behöver åtgärdas
Mångfaldig nytta
Pilotprojektet kommer att iscensättas av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, för nmt-centralens i Egentliga Finland och ministeriets räkning, och genom att man mobiliserar ett antal yrkesfiskare i Åboland och Nyland.
Bland de sistnämnda alltså Klaus Berglund, som engagerat sig på flera olika plan. Inte nog med att han fördjupat sig i problematiken och initierat kontakter med myndigheter. Han har också i samråd med andra sakkunniga konstruerat en ny typ av ryssja enkom med tanke på reduktionsfisket.
Berglunds engagemang står på flera ben: Dels vill han värna om Östersjöns tillstånd, dels om bestånden av värdefisk – och därmed om framtiden för yrkesfisket, som blivit lidande av skräpfiskens dominans.
Nu kommer han också att i praktiken koordinera den del av pilotprojektet som förläggs till Finska vikens kustvatten, förklarar Jari Setälä vid Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet,
Biodiesel...
Den skräpfisk som fiskarna tar upp i Finska viken, i Ingåtrakten, är det meningen att omvandla till energi.
Fisken samlas upp i en container, stabiliseras med myrsyra, och transporteras sedan till en anläggning i Nystad för utvinning av olja – råvara till biodiesel.
Det som sedan återstår av fisken, transporteras vidare till en anläggning för utvinning av biogas.
Att det finns en dylik, logisk slutpunkt och åtgång på den här hanteringslinjen är viktigt, framhåller både Bondestam och Setälä.
...och fiskbiffar
Men det finns alltså en hanteringslinje till, i Åboland.
I vattnen i trakten av Mynälahti bedrivs i dag enligt Jari Setälä ett yrkesfiske som förutom annan utdelning minskar näringsbelastningen med 8 ton fosfor i året. Det svarar enligt honom mot 44 procent av den lokala fosforbelastningen.
Nu räknar han med att man skall kunna komma upp till en 80-procentig minskning, genom att utöka fångsterna med 500 ton skräpfisk per år.
Den fisken är tänkt att bli djur- och människoföda: En del till pälsdjursfarmer, en del till fiskfärs eller med andra ord råvara till fiskbiffar.
– Tyskarna och letterna äter ganska mycket braxen, vet Orian Bondestam besked.
Jo, och i Ryssland skulle det finnas efterfrågan på djupfryst grov braxen, skarvar Setälä i. Men frågan är, i vilken mån det går att få ekonomi i sådan export. Det är ett osäkrare kort än fiskfärsen. Volymerna är små och mycket blir beroende på logistiken – eventuella möjligheter att haka på andra, större fryspartier.
PETER JOHANSSON
peter.johansson@vastranyland.fi
Publicerad 16.01.2010 21:30
