Att samla in föremål och dokumentera dem är ett tidskrävande jobb, säger Emi Ingo t.v. och Lotta Friberg. FOTO: NICLAS ERLIN

Bättre arbetsfördelning ger effektivare museer

POJO Ett bra sätt att utnyttja resurserna. Det säger Emi Ingo och Lotta Friberg på Fiskars museum om det färska samlingspolitiska programmet för regionernas museer.

De professionellt skötta museerna i västra Nyland har utarbetat ett gemensamt program för sättet att arbeta, hur samlingarna ska skötas, prissättningen av museernas tjänster och arbetsfördelningen när det gäller dokumentation och insamling av föremål

Sex museer är med, nämligen Hangö museum, Lojo museum, Fiskars museum, Vichtis museum, Högfors bruksmuseum Senkka och Västra Nylands landskapsmuseum som tagit initiativ till samarbetet och även lett det.

Merparten av museerna är förhållandevis små. Fiskars museum med sina två anställda hör till dem.

– Det här är ett vettigt sätt att samla krafterna, säger Emi Ingo som är chef för museet och som tillsammans med amanuens Lotta Friberg driver den dagliga verksamheten där.

– Visst har alla museer haft regler och principer, men traditionen och praxis har varierat. Därför tyckte vi det skulle vara bra med allmänna riktlinjer, säger Emi Ingo.

– Programmet kan ses som ett verktyg för det dagliga arbetet och det kan också fungera som en introduktion till hur vi jobbar, säger Lotta Friberg.

Uppdelning

Med hjälp av programmet ska överlappande funktioner minimeras. Grundfilosofin är att alla museer inte ska behöva göra allt. Arbetsfördelningen de har gjort upp sinsemellan gäller både ämnen och tidsperioder. Fiskars museum har fått på sin lott bland annat tiden 2000–2010.

– Här handlar det kanske inte så mycket om att samla in föremål. Det viktigaste är att vi vet vad som är viktigt för perioden, och då kan det också handla om händelser och trender, säger Lotta Friberg.

När museerna nu mottar nya föremål har de lättare att kanalisera dem rätt. Men uppdelningen är ingalunda absolut. Varje föremål bedöms skilt för sig, säger Lotta Friberg.

Alla sex inkopplade museer har från tidigare sina egna nischer och de utgör grunden också i fortsättningen. Fiskars museum har koncentrerat sig på närsamhället och det dagliga livet på ett järnbruk som det tedde sig fram till 1950-talet.

Riskbedömning

Det samlingspolitiska programmet ska tecknas under den 11 februari då det formellt träder i kraft, men redan nu har arbetet börjat ta konkret form. Bland annat har museerna börjat samarbete med yrkeshögskolan Metropolia som har en konservatorutbildning.

För Fiskars museum har skolan låtit göra en riskbedömning när det gäller förvarings- och utställningslokalerna.

– Våra byggnader är ju inte ultimata för bevaring av föremål, förklarar Emi Ingo.

Blanketter

Genom det samlingspolitiska programmet får museerna också enhetliga regler och blanketter till exempel för mottagning av föremål och donationer.

– Genom programmet tar vi också i bruk en värdeklassificering av våra föremål, säger Lotta Friberg.

Föremålen i museets samlingar kommer att delas in i fyra olika klasser.

Museet har över 5 000 föremål, av vilka grovt räknat en femtedel ingår i basutställningen eller tas fram under året till övriga utställningar. Museet disponerar även över drygt 3 000 fotografier.

Nytt nätverk

Arbetet kring det nya programmet har lagt grunden för ett nytt nätverk.

– Det kommer att vara lättare att hjälpa varandra nu då vi lärt känna de övriga museernas samlingar och också dem som arbetar på museerna, säger Lotta Friberg.

Niclas Erlin
niclas.erlin@vastranyland.fi

Publicerad 06.02.2010 19:47

Kommentarer

Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.