Mufid Azad jobbar som ungdomsledare i Karis. Enligt honom är det sällan problem med utlänningar på ungdomsgården. Azad Buhran trivs bra i regionen.

”Ju gladare du är, desto gladare är flyktingarna”

Forskning visar att recession ökar främlingsfientlighet. Hur upplever västnyländska invandrare klimatet?

– I ekonomiskt dåliga tider har folk sina egna problem, till exempel med sysselsättning. Då är det lättare att prata ont om invandrare. När tiderna blir bättre glömmer man invandrarfrågan, säger irakiern Kamal Ismaelsson som kom till Finland i slutet av år 1990. Enligt invandrare Västra Nyland talat med har de bemötts väl och fått stöd, men ibland blir de upprörda över vissa attityder från finländare.

– Folk kan se snett på mig om jag äter på restaurang eller har fina kläder. Varför ska man gömma sig hemma som flykting? Det tjänar inte någon, säger kurden Azad Burhan som anlände till Karis som flykting år 1991.

Ekenäsbon Ismaelsson tycker myndigheterna kunde hjälpa till att krossa fördomarna med statistik.

– Myndigheterna borde visa vilka stöd invandrarna får och inte får så förutfattade meningar om att vi får pengar till nya bilar, möbler och kläder skulle förändras.

Medborgare kan motarbeta fördomar genom att vara öppna.

– Bli bekant före du skapar en uppfattning om en invandrare. När folk träffar mig första gången inser de ofta att jag är en normal människa med egna drömmar, säger Ismaelsson.

Små orter bättre

I början av mars anlände 26 irakiska flyktingar till Raseborg. Västra Nyland har ungefär 1500 invandrare varav cirka 300 har flyktingbakgrund. Enligt invandrarkoordinator Börje Mattsson har attityderna i västra Nyland hela tiden gått mot en positivare riktning.

– Fördomar, osäkerhet och fel information har minskat betydligt. När information sprids och folk vänjer sig inser man att de där invandrarna inte är så konstiga.

Samtidigt som Mattsson upplever en välvillig trend i regionen oroas han av den senaste utvecklingen i landet.

– I Finland råder en ohygglig stämning mot invandrare just nu. En liten återspegling av det sågs i Hangö förra året, där det beslutades att inte öppna en mottagningscentral för flyktingar. Men annars är situationen mycket bättre i västra Nyland än i resten av landet.

Burhan tror mindre orter är lämpligare för invandrare.

– Små städer är bättre än större. När min familj bodde i Tallmo i Karis var de flesta bekanta på några månader och man kunde umgås. I stora städer försvinner du i mängden, säger Burhan.

Svenska lika bra som kurdiska

Bland invandrarna finns det generationer som vuxit upp i Finland. De har en annan syn på att vara invandrare.

– Jag har vuxit upp enligt traditionerna här. Jag pratar svenska lika bra som kurdiska, säger snart tjugo-åriga Mufid Azad som bott nästan hela sitt liv i Karis.

Som finlandssvensk kurd har Azad ett okomplicerat råd.

– Västnylänningarna borde förstå att flyktingarna har haft svårt. Ju gladare du är, desto gladare är flyktingarna, säger Azad på felfri kariska.

Jonas Sundström
vnred@vastranyland.fi

Publicerad 20.03.2010 20:26

Kommentarer

Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.