Fanyu Gao har inte svårt att lägga fingret på de avgörande faktorerna för vindkraftverkens placering. FOTO: NINA AHTOLA
Google earth är redan en del av vardagen
RASEBORG Vid sidan av avloppshantering, Östersjöutmaningar och miljöklassificering av byggnader var geografiska informationssystem (GIS) ett centralt tema vid Novias miljömässa. GIS har utvecklats snabbt och blivit allt vanligare.
”Man kan förstå ekologiska saker via visualiseringar av miljön och världen”Romi Rancken
Under gårdagens miljömässa presenterades flera projektresultat med hjälp av visualiseringar gjorda med Google earth. Området som utvecklas raskt i kombination med mobilteknologi och internet har redan fått en egen term – neogeografi. I kombination med GPS-teknik används GIS nu aktivt i undervisning och forskning. Google earth är redan en del av mångas vardag och ett viktigt redskap i naturbruks- och miljöutbildningarna vid Novia.
– Tidigare har GIS varit väldigt analytiskt och expertbetonat. Nu är det mera var mans egendom, säger lektor Romi Rancken och visar att man kan göra mer än vad folk anar med Google earth. Först presenterar han hur man kan följa med elefanters vandringar i förhållande till regn- och torrperioder, sedan hur skogen ökar och minskar på olika håll i världen.
Det lyser farligt rött vid områden med regnskog.
– Man kan förstå ekologiska saker via visualiseringar av miljön och världen.
En inventering av träd i Ekenäs har redan gjorts och lagts upp på nätet av studerande vid Novia. Rancken tror att en GIS-teknik som kallas förstärkt verklighet kommer att slå igenom på allvar i år.
Djurens bästa
Studerande vid den internationella linjen integrated coastal zone management gav sina svar på frågan om var det ur olika perspektiv vore bäst att placera vindkraftverk i Hangö – med hjälp av GIS.
Studerande Vera Komulainen hör till gruppen som under de senaste fyra månaderna har arbetat med frågan om vindkraftverkens idealläge utgående från naturens och djurens bästa. Resultatet är en placeringsort mellan Ovako Koverhar och Viskos fabrik.
– Här händer så mycket ändå. Det är ett livligt industriområde och på ett sätt redan förstört.
En del fladdermöss och större fåglar skulle ändå störas lite även här, och Komulainen förklarar att undersökningen är lite bristfällig i och med att man inte fick ta del av informationen från undersökningar som industrierna har låtit göra på egen bekostnad.
– Färg på turbinens vingar vore bättre med tanke på de stora fåglarna, men kanske stör människor lite.
Kostnadseffektivt
Den grupp som utrett placering av vindkraftverk med tanke på var de skulle störa befolkningen minst kom till samma resultat som Komulainens grupp. Det gjorde däremot inte Fanyu Gaos grupp som undersökt vad som vore bäst ur ett ekonomiskt perspektiv.
De har analyserat vinddata och hastigheter samt beaktat avstånden till kraftlinjer. De föreslår att man bygger på land, men närmare kusten, enligt två olika alternativ som de har utarbetat. Havsvindkraftsparker som i övrigt är aktuella avvisas snabbt.
– Det är mycket mer komplicerat och mindre lönsamt fast det blåser mera där ute.
Gao får medhåll av två andra i sin grupp, Rabin Bhandari och Dickson Etengeneng. De är även eniga om nyttan av GIS, som möjliggör att resultatet kan presenteras verklighetstroget.
JOHAN KVARNSTRÖM
johan.kvarnstrom@vastranyland.fi
Publicerad 03.03.2010 19:53
Kommentarer
Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.
Kommentarer med Disqus
