Raseborg granskar alla delar inom vården

RASEBORG Grundtryggheten är stadens största sektor med en totalbudget på 83 miljoner euro. Den omfattar social service, omsorgstjänster och hälsovårdstjänster – och den erbjuds invånarna enligt olika modell beroende på var man bor.

”Risken finns att vi i denna djungel glömmer bort den lilla människan som är den som berörs.”

I dag sköts grundtryggheten i Raseborg på olika sätt i olika delar av staden. I Ekenäs sköts primärvården i egen regi, i Karis och Pojo av Carema. Därtill anlitar staden privata aktörer för bland annat serviceboenden, men driver samtidigt en dryg handfull egna åldringshem.

68 procent av hela grundtrygghetsproduktionen består av köptjänster. Inalles har staden just nu 38 olika avtal om köptjänster som är i kraft olika länge, säger grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa. Det är en blandmodell som heter duga.

Misslyckat att flytta klienter

Det allra färskaste avtalet trädde i kraft den 1 september och omfattar fem plus fem platser på serviceboendet Villa Rosa i Folkhälsan Syds regi i Mjölbolsta.

– Avtalet är treårigt med en tilläggsoption på två år, säger Nummenmaa.

Det är klienter som tidigare bodde på Villa Stella i Ekenäs som flyttats till Villa Rosa. Den här flytten av klienterna har väckt kritik.

– Vi har kunnat konstatera att upphandling av tjänster inom grundtryggheten är misslyckat om det leder till att klienter ”tvångsflyttas”. I framtiden måste vi i första hand sträva efter långsiktiga hyresavtal eller att själv äga lokaliteterna. Om det sedan är stadens eller ett privat företags personal som ger vården är egalt för klienterna.

Hurdan hvc-betjäning?

Hur primärvården ska ordnas i framtiden är en annan fråga. Ska den ordnas i egen regi eller med hjälp av köptjänster – eller är dagens blandform bäst?

Avtalet med Carema för hälsocentralstjänsterna i Karis och Pojo går ut 2013. Därefter bör man sträva efter att ha en och samma tjänsteproducent vid hälsocentralerna, säger Nummenmaa.

Dagjouren vid hälsocentralerna hoppas han att senast från den 1 januari 2012 är förlagd till VNS, med andra ord: att all jour dygnet runt är koncentrerad dit.

– Hur många hvc-punkter ska vi då ha? Jag utgår från två fullvärdiga hälsocentraler; i Ekenäs och Karis. Vi ska ha kvar möjligheten till tidsbeställd läkarvård vid Pojo hvc, men knappast fem dagar i veckan. Det här måste dock avvägas politiskt om man går in för det.

Ihop med Hangö

Från och med 2013 är avsikten att Hangö och Raseborg tillsammans utgör ett social- och hälsovårdsområde.

– Senast den 1 januari 2013 ska samarbetet med Hangö förverkligas i enlighet med Paras-lagstiftningen. Det är stadens officiella vision för vår social- och hälsovård som jag varmt stöder, säger Nummenmaa.

Stadsfullmäktige i såväl Hangö som Raseborg har godkänt modellen, som även innebär en gemensam grundtrygghetsnämnd. Fördelningen av nämndplatser baseras på folkmängden i respektive stad.

Nummenmaa berättar att städerna även erbjudits möjligheten att bli ett så kallat Sote-område, ett pilotprojekt på tre år.

– Sote-verksamheten skulle också omfatta delar av specialsjukvården, såsom samjour, uppföljningsavdelning, mödrapoliklinik och gynekologisk poliklinik. Tanken är att jämna ut gränsen mellan primärvård och specialsjukvård.

Om städerna vill bli ett av pilotområdena ska anhållan lämnas in senast den 31 oktober. Innan dess kommer frågan att behandlas i stadsfullmäktige och i grundtrygghetsnämnden under september månad.

– Det här är inget som Hangö och Raseborg gör ensamma, utan det sker i så fall tillsammans med HNS.

Människan i fokus

För att stärka Västra Nylands sjukhus position ser Nummenmaa gärna att en ny flygel för psykvården byggs i anslutning till sjukhuset. I all synnerhet om Ekåsen utarmas är det skäl att ha en strategi för de västnyländska patienter som är i behov av psykvård.

Han säger också att bäddavdelningen som nu är inhyst i Mjölbolsta kunde flyttas till nya lokaliteter invid Västra Nylands sjukhus.

– Förutsatt att vi lyckas förhandla med Folkhälsan Syd, tycker jag att vi kunde utnyttja Mjölbolsta för långvården. Antingen hyra eller köpa en del av fastigheten. Vi ska inte glömma att östra Raseborg, Karis och Pojo, är lika stort som gamla Ekenäs. I Mjölbolsta skulle vi ha fina utrymmen för dem som är i behov av långvård i den delen av staden.

Nummenmaa poängterar att oberoende av hur och av vem vård och omsorg produceras så måste man utgå ifrån invånarnas behov.

– Risken finns att vi i denna djungel glömmer bort den lilla människan som är den som berörs.

JOHANNA LEMSTRÖM
johanna.lemstrom@vastranyland.fi

Publicerad 03.09.2010 20:34

Kommentarer

Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.