Polska frissor och kommuntjänster

KRÖNIKA Jag lämnade mitt hår i Krakow. Det hade jag bestämt mig för redan innan vi åkte i väg på vår tågluffarresa. I Krakow skulle jag klippa bort brudlockarna och bli fru också i frisyren. Det var ju passande för bröllopsresan, tyckte jag.

Den polska frissan visade sig bli en riktig upplevelse. Minst fyra olika personer betjänade mig på flytande polska, som jag lyssnade till lika flytande, utan att förstå ett smack. En tvättade mitt hår, en annan kammade igenom det efter tvätten innan själva maestra anlände och satte saxen i kalufsen. En fjärde fönade håret innan slutresultatet kunde godkännas.

Min man, som återvänt efter vad vi trodde var den normala tiden att sitta i frisörsstolen, blev mer och mer irriterad där han vankade omkring utanför fönstret medan han väntade på att jag skulle bli klar. Två och en halv timme tog det hela.

Det kallas betjäning, förklarade den polska kvinna jag träffade här i Kyrkslätt. Första gången hon gick till en finsk frissa för att klippa sig fick hon en chock. Det var ju absolut ingen service, tyckte hon. I Polen är frissan uppenbarligen både nyhetsagent, underhållningsartist och psykolog, och hela upplevelsen bygger på att man utgjuter sitt hjärta och förbättrar världen medan man nu ändå sitter där. Det är det en polsk kvinna förväntar sig av ett frissabesök. Allt annat upplevs som dålig betjäning.

Vi är ju vana vid vår finska frisörkultur, så det stör oss inte på den branschen. Men på annat håll finns det nog konflikter mellan förväntningar och upplevelser. När det gäller kommunala tjänster verkar det rätt ofta hända att folk besviket får gå hem med känslan av att inte riktigt ha blivit bemötta på ett positivt sätt. Det kan man åtminstone utläsa av de kommentarer som folk fällt i kommunbarometern.

Kommuninvånarna förväntar sig en polsk frisörssalong men möts av en vanlig finsk frissa. Då kan man ju bara bli besviken.

Nu är ju frågan: Är det kunderna eller tjänstemännen det är fel på, då man uppenbarligen talar så förbi varandra?

Kanske finns det i samhället förväntningar på att allt ska serveras åt invånarna lika smidigt som man köper sin soffa: Man går till affären, beställer och får hemleverans. Kanske folk inte känner till systemet, och kanske de inte tar reda på tillräckligt mycket innan de vänder sig till kommunen.

Men faktum kvarstår: Tjänstemännen finns till för kommuninvånarna, inte tvärtom. Därför ligger också ansvaret för en förändring hos tjänstemännen.

Jag tror att den största delen av tjänstemännen gör sitt jobb alldeles utmärkt. Där det behövs justeringar tror jag att redan små gester skulle bära långt. De signalerar en vilja att möta kunderna halvvägs.

Tänk bara på bilbesiktningen, vilken imagehöjning den förbättrade servicen förde med sig när det begav sig! I en artikel om fenomenet läste jag om en man som var så mäkta imponerad över att han fick gå sätta sig bekvämt, läsa en tidning och dricka en kopp kaffe medan besiktningsmännen gjorde sitt jobb. Inga fler sura miner och ilskna tillrättavisningar som fick varje chaufför att känna sig som en liten skolpojke. Samma tjänster, men utförda med ett leende. Kanske det är mera av det som också Kyrkslätt behöver, och inte fler undersökningar.

Mira Strandberg

Publicerad 24.01.2012 17:03

Kommentarer

Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.