Viktigt val för livet

”Benägenheten att avbryta skolgången är störst bland dem som har kommit in på sitt andra eller tredje utbildningsalternativ.”

Just nu gäller det för landets alla niondeklassare att bestämma hur deras fortsatta studier ska se ut. Den 19 mars är sista dagen att klicka in sin ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning på webben.

Det finns totalt 83 000 nybörjarplatser i landet, av dem är en större del, 46 500 inom yrkesutbildning och 37 000 inom gymnasieutbildning. Den svenskspråkiga utbildningen har 4 800 nybörjarplatser men där är proportionerna mellan yrkesutbildning och gymnasieutbildning omvända. Gymnasierna tar emot 2 700 elever i höst medan yrkesutbildningen har rum för 2 100.

Det är avgångsbetyget från högstadiet som öppnar dörrarna till fortsatta studier för årets sextonåringar. Vilken betydelse vitsorden har är förmodligen inte så lätt att inse för alla tonåringar, och om än de gör det spelar många faktorer in när eleverna försöker tillägna sig läroplanernas kunskaps- och färdighetskvot.

Det finns praktiskt lagda elever, som inte intresserar sig för teoretiska ämnen eller har svårt att lära sig främmande språk. Det betyder att de knappast får toppbetyg och inte heller siktar på gymnasiestudier utan på att lära sig ett praktiskt yrke. Väl så, men att få en studieplats inom sin drömbransch är inte garanterat om medeltalet är på lägre sidan.

Elevansökan går ju till på det sättet att man listar sina fem alternativ i viktighetsordning, så att nummer ett är den utbildning man i första hand siktar på. Om det råkar vara en populär bransch, så som bygg- och kockutbildningarna är för västnyländska unga, betyder det att betyget avgör vilka som kommer in, eftersom inga urvalsprov ordnas. Då blir det alternativ två eller tre som styr valet och sextonåringen får en plats exempelvis på elektronik- eller metallinjen, som kräver ett större mått av teoretisk läggning och intresserar avsevärt mindre.

Nybörjarplatserna inom andra praktiska utbildningar såsom grundexamen för frisörer och kosmetologer går också till elever med de bästa betygen. Det garanterar inte att de har läggning och talang för det som yrket kräver: kreativitet, sinne för estetik och förmåga att jobba i nära kroppskontakt med andra.

Risken med att slussas in på en utbildning, som inte intresserar eller känns svårbegriplig, är att studierna avbryts. Det är ett gigantiskt problem inom den grundläggande yrkesutbildningen och man vet att benägenheten att avbryta skolgången är störst bland dem som har kommit in på sitt andra eller tredje utbildningsalternativ.

Den frivilliga tionde klassen är en utmärkt möjlighet för elever med dåligt avgångsbetyg från högstadiet eller inget betyg alls att skaffa sig bättre förutsättningar att få en eftertraktad studieplats. I höstas var det så många som ville gå tionde klassen vid Västra Nylands folkhögskola att skolan måste gallra ut de femton, som rymdes med. Valet skedde så att elever från skolans ägarkommuner fick företräde.

Orsakerna till att skolgången i högstadiet inte var så framgångsrik i betygssiffror mätt är varierande. Elever som klarat sig bra i sjuan och åttan tappar lusten och koncentrationen i nian och saknar motivation att läsa sig till hyggliga betyg. Andra har svårigheter att ta till sig kunskap och tappar greppet i ämnen, som de tycker är svåra som matematik och finska. Det finns också elever med goda betyg, som vill gå i ett visst gymnasium och måste höja vitsorden för att komma in.

Erfarenheterna av tionde klassen är uppmuntrande – studieframgången där är av en annan kaliber än tidigare. Det kan bero på miljöbytet, tonåringen kommer in i en ny värld med äldre studerande på andra linjer, och ett bemötande som skiljer sig från högstadiets.

I år är det första gången ansökan kan göras helt och hållet på webben, så att inte ens föräldrarnas underskrift behövs. Ändå vore det att önska att de ungas studieval skulle diskuteras i hemmen. Föräldragenerationen kanske inte är insatt i gemensamma elevansökans kryptiskheter, men kan ändå med sin livserfarenhet ge synpunkter och fungera som bollplank, när studiealternativen läggs i viktighetsordning.

ANNEKA PITKÄNEN

anneka.pitkanen@vastranyland.fi

Publicerad 11.03.2010 15:42

Kommentarer

Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.