Vägvisare för landsbygden

”Sextioåtta procent av finländarna antar att landsbygden i hög grad har avfolkats år 2020.”

Snöskottning på vägar, gårdsplaner och tak är nu den gemensamma sysselsättningen för invånarna på landsbygden. När de inte skuffar snö har de fullt upp med att bära in ved och elda, så att boningshusen hålls varma när kölden knäpper i knutarna.

Det är en och annan som suckande utbrister: Tänk om man skulle sälja huset och flytta in i en tvårummare centralt i stan. Det skulle vara en bekväm och sorglös tillvaro. Bilden är förenklad men pekar på en sannolik trend.

Att så kommer att ske, att allt fler flyttar från landsbygden, är en utveckling som merparten av finländarna anser vara trolig inom en tidsrymd på bara tio år. Det är Sitra, jubileumsfonden för Finlands självständighet, som i sin barometer om finländarnas förhållande till landsbygden tecknar en bild av förväntningarna på utvecklingen.

Barometerundersökningen är en del av Sitras program med namnet Landmärken och den gjordes hösten 2009. Drygt 1 500 finländare och ca 650 kommunala beslutsfattare, företagsledare och landsbygdsexperter gav sin syn på landsbygdens framtid.

När det gäller avfolkningen av landsbygden är kontrasten bjärt mellan antagandena och förhoppningarna: 68 procent av finländarna antar att landsbygden i hög grad har avfolkats år 2020, men bara fyra procent vill att så skall ske.

Över hälften skulle gärna se att det om tio år på landsbygden skulle finnas många som distansarbetar, att det skulle finnas en utbredd och uppskattad produktion av ekologiska livsmedel och överlag mycket företagsverksamhet. Detta hoppas man på, men en mindre andel tror att visionerna går i uppfyllelse. Svaren avspeglar en skepsis för landsbygdens utveckling, samtidigt som uppfattningen om den är övervägande positiv.

Barometern omkullkastar uppfattningen att det finns en skarp gräns mellan stadsbor och landsbor. Hela 36 procent tycker att de tillhör bägge grupperna. Det är vanligt att alternera mellan boende i staden och på landsbygden och det uppfattas också som ett behagligt sätt att bo.

Att landsbygden är uppskattad framkommer också i barometern, 93 procent tror att landsbygden har betydelse för dem i framtiden och 64 procent av stadsborna tänker vistas på landsbygden för rekreation och stimulans.

När man frågar invånarna på landsbygden vilka kvaliteter de uppskattar mest är svaret trygghetskänsla, trivsam boendemiljö, naturen, årstidernas skiftningar och bostadens rymlighet. Samma faktorer i sin boendemiljö är stadsborna mest missnöjda med, men uppskattar i gengäld tillgången på tjänster, fungerande arbetsresor och möjligheterna att surfa på nätet.

Förutsättningarna för affärsverksamhet på landsbygden växer inom vissa branscher, förutspår landsbygdsexperterna och nämner produktion av förnybar energi, nya sätt att utnyttja naturresurser, välmåendetjänster, skapande arbete och kultur.

Företagssektorn är inte lika optimistisk, men tror i alla fall att det inom turism och tjänster för fritidsboende ligger en tillväxtpotential. De största hindren för ökat distansarbete ser företagen ligga i kommunikationssvårigheter mellan arbetstagarna och brist på jämlikhet i behandlingen av dem.

Sitras intresse för landsbygden omfattar också programmet Landmärken 2010–2014. I fem års tid ska ett forskartem ta fram information om landsbygden, testa handlingsmodeller och stimulera uppkomsten av affärsverksamhet. Landsbygden som en källa för välbefinnande, ekoeffektivitet och naturresurser är ledstjärnor i arbetet.

Sitras programdirektör för Landmärken Eeva Hellström ser Landmärken som en innovativ vägvisare, som presenterar nya tankegångar om landsbygden. Hon hoppas på djärva perspektiv och nya infallsvinklar. Det återstår att se om man lyckas omvandla programförklaringen till användbara recept för framtiden.

Det som präglar landsbygden är gles bebyggelse – eller omvänt oanvända markområden – tystnad, mörker, lugn och ro. Sitras forskare tror att de egenskaperna har en inneboende potential för nya innovativa verksamheter.

Förmodligen är det samma kvaliteter som får folk att stanna kvar i byarna och hålla landsbygden levande, trots vardagens vedermödor under extrema vinterförhållanden.

ANNEKA PITKÄNEN
anneka.pitkanen@vastranyland.fi

Publicerad 25.02.2010 16:50

Kommentarer

Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.