Tom tidning som lockbete

”Tidningen stiger in i klassrummen för att öppna fönster till världen omkring.”

Det är igen dags för den nationella dagstidningsveckan i skolorna. Den infaller nästa vecka och innebär att tidningen stiger in i klassrummen för att öppna fönster till världen omkring – från grannbyn ända till orter i andra länder och världsdelar.

Tidningsläsandet öppnar också andra världar än vetskapen om det som händer på andra håll på jordklotet. Att läsa nyheter i dagstidningen utvecklar många färdigheter, som stöder inlärningen och bidrar till skolframgången hos unga läsare.

Dagstidningsveckan är kanske den synligaste biten av den verksamhet som Tidningarnas förbund riktar till skolvärlden. På finlandssvenskt håll är det Svenska Pressföreningen i Finland som har initierat samarbetsprojektet Tidningen i skolan med uppgift att göra dagstidningen närvarande i skolelevers vardag.

Under den nationella tidningsveckan tar tidningshusen sitt ansvar för projektet genom att ge skolorna klassuppsättningar av sin tidning avgiftsfritt. Skolorna kan också beställa stödmaterial i form av arbetshäften och läspass för olika årskurser att använda parallellt med tidningen.

Särskilt populär har den såkallade blancotidningen blivit. Det är en version av Västra Nyland – eller någon annan tidning – med tomma sidor, endast sidnumrering och namnen på de olika avdelningarna är tryckta. Den tomma tidningen kan användas på många sätt, den kan ta skepnaden av en klasstidning eller spegla livet i skolans närmiljö. De vita sidorna stimulerar fantasin, det gäller inte endast att fylla dem med egenhändigt skrivna texter. Det behövs ritade serier, teckningar och väderkartor för att åstadkomma en läsvärd utgåva.

Det ligger naturligtvis i tidningarnas eget intresse att fånga upp de yngsta åldersgrupperna och försöka göra dem till tidningsläsare och potentiella prenumeranter. Det är ett sätt att skapa en återväxt av läsare och trygga tidningarnas existens i en föränderlig tid, när nya mediavanor vinner fotfäste.

Tidningen har visserligen en inarbetad plattform att stå på. Efter Norge och Japan ligger Finland på tredje plats i tidningsläsning i världen och finländaren avsätter i genomsnitt dagligen 48 minuter för tidningsläsning. Som jämförelse kan nämnas att tv-tittandet tar 207 minuter och radiolyssnandet 169 minuter per dygn.

Också yngre årgångar ger tidningen tid. Enligt den färskaste undersökningen läste 59 procent av finländska femtonåringar en tidning flera gånger i veckan och ytterligare 26 procent flera gånger i månaden. Bara två procent uppgav att de aldrig läste tidningar.

Tidningsläsning är också en jämlik aktivitet: det fanns lika många aktiva läsare bland flickorna som bland pojkarna. Svenskspråkiga unga är flitigare tidningsläsare än sina finskspråkiga jämnåriga, hela 66 procent av dem men 59 procent av de finskspråkiga läste en tidning flera gånger i veckan.

Den stora förändringen i medievanor gäller användningen av internet, där åldersgruppen 15–24-åringar från början av 2000-talet till 2008 har förlängt tiden som de fördriver på nätet från knappt fem timmar till tolv timmar i veckan. Sätten att spendera tiden där har ju många olika förtecken, från att söka nyttig information till att umgås i den virtuella världen. Innehållet i aktiviteten förändras i takt med utbudet.

Varför är det viktigt för barn och unga att lära sig läsa papperstidningen? kan man undra, när nästan all information finns tillgänglig på nätet.

Jo för att tidningsläsning stöder inlärningen på ett allsidigt sätt. Ungdomar som läser tidningen flera gånger i veckan har bättre läsförståelse och klarar sig bättre i matematik, naturvetenskaper och problemlösning. Det har forskarna, professor Pirjo Linnakylä och filosofie doktor Antero Malin kommit fram till vid en undersökning vid Jyväskylä universitet.

Tidningsläsning utvecklar kompetens som är avgörande för att inhämta annan kunskap. Den ger också färdigheter som är till hjälp i vardagslivet när man ska kunna förstå, tolka och kombinera olika slags fakta, sägs det i undersökningen.

Dagstidningen och i synnerhet lokaltidningen speglar närmiljön och länkar in sina läsare i verkliga sammanhang. Att skapa tillhörighet följer i nyhetsförmedlingens släptåg – en dimension som inte ska underskattas.

ANNEKA PITKÄNEN
anneka.pitkanen@vastranyland.fi

Publicerad 06.02.2010 19:49

Kommentarer

Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.