Storkommun i väst
"Här kunde ett starkt skärgårdsområde mellan huvudstadsregionen och Åbo och med beröringspunkter med tätorter som Lojo och Salo ha många gemensamma intressen."Kommunreformen är nu i ett skede där den presenteras vid regionala stormöten, samtidigt som kommunerna ska ge sina åsikter och kommentarer.
När man talar om de kommande jättekommunerna kan det vara bra att minnas att medianstorleken på de nya kommunerna enligt utredningen ligger på 43500 invånare. I dag är medianen 6145 invånare. Största delen av kommunerna skulle ha mellan 40000 och 100000 invånare, nu har ungefär hälften av de finländska kommunerna färre än 6000 invånare.
Inför en så här radikal omstöpning av den delen av den offentliga sektorn som finns allra närmast medborgarna måste det vara möjligt att tänka utanför de invanda mönstren.
Därför är det bra att tanken på en kommun med Pargas, Kimitoön, Hangö och Raseborg igen aktualiseras. I våras sade Kimitoöns kommundirektör Tom Simola att om Finland verkligen går in för en modell med stora kommuner så borde man på allvar fundera på det här alternativet, senare kopplades också Ingå in i modellen.
I höstas lade kommunexperten, professor Krister Ståhlberg fram tanken på ett Svenskfinland som består av tre stora kommuner, den sydvästliga skulle bestå av de nämnda kommunerna. Nu värmer han upp tanken igen i en intervju i Åbo Underrättelser.
I Ylenyheterna sågas tanken både av stadsdirektören i Pargas Folke Öhman och av Raseborgs Mårten Johansson. Öhman säger att Pargas historiskt riktar sig mot Åbo och Raseborg mot Helsingfors, och alla administrativa nätverk, bland annat hälso- och sjukvården, utgår från de riktningarna.
Mårten Johansson menar att det måste finnas politisk uppbackning för idén, men den har saknats när tanken tidigare har lanserats. Det bekräftas också av veteranpolitikern Lauri Metsämäki i dagens VN.
Däremot tycker Tom Simola fortfarande att modellen är intressant, och möjlig att förverkliga om viljan finns.
Politiker och tjänstemän ska med knapp tidtabell svara på Finansministeriets frågor kring den aktuella reformen. Då vill man knappast ta in ett helt nytt element.
Men för den skull ska man inte avfärda tanken på en kommun som sträcker sig från Ingå till Iniö. Visst är avstånden långa, och självklart skulle det krävas en helt ny modell för kommundelsförvaltning för att garantera närdemokrati och medborgarinflytande. Det är Krister Ståhlberg också inne på i ÅU-intervjun, där han talar om kommundelsstyrelser med demokratisk förankring och reell makt.
En utvecklad kommundelsförvaltning blir i vilket fall som helst att nödvändig också i den kommunstruktur som antyds av den nya kommunkartan. En utredning om hur kommundelsförvaltningen kunde utvecklas borde ha gjorts samtidigt som kommunstrukturen granskades.
En åboländsk-västnyländsk kommunhelhet skulle (beroende på om Ingå finns med) ha mellan 61000 och 66000 invånare. Den skulle utan tvekan vara livskraftig. Den skulle dessutom bli den största svenskspråkiga kommunen i Finland, med 37000 – 40000 svenskspråkiga invånare. I dagens Helsingfors finns omkring 35 000 svenskspråkiga, men de utgör bara 6 procent av hela invånarantalet.
Den sydvästfinländska kustkommunen skulle bli tvåspråkig med cirka 60 procent svenskspråkiga, något lägre andel än i dagens Raseborg.
Beroende på perspektivet är det här antingen avskräckande eller eftersträvansvärt.
I dagens VN ser Krister Ståhlberg det som ett av de viktigaste argumenten för den här kommunhelheten.
Om en sydvästfinländsk kommun ter sig orealistisk är det ändå skäl att fundera på hur förvaltningsnivån ovanför kommunerna kommer att se ut.
Om dagens 320 kommuner blir 70 kommer både landskapsförbundens och de statliga näringslivs- och regionförvaltningscentralernas roller att förändras. Ett sjuttiotal starka kommuner ställer nya krav på planerings- och utvecklingsresurser inom sina geografiskt vidsträckta områden.
Här kunde ett starkt skärgårdsområde mellan huvudstadsregionen och Åbo och med beröringspunkter med tätorter som Lojo och Salo ha många gemensamma intressen.
I en region Sydvästfinland skulle dessutom svenskan vara en naturlig del av vardagen, vilket man inte kan säga om dagens överkommunala förvaltning.
John-Erik Jansénjohn-erik.jansen@vastranyland.fi
Publicerad 15.02.2012 17:16
Kommentarer
Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.
Kommentarer med Disqus
