Sparkraven sätter press
Det rådde god stämning i Nylands brigad i måndags, i varje fall på de platser där pressen rörde sig.
Nya rekryter strömmade in genom porten, fler än vad brigaden skulle behöva för att hållas i slagkraftigt skick enligt dagens parametrar inom försvaret.
En av de stora kasernbyggnaderna hade i grundrenoverat skick igen tagits i bruk för inkvartering, efter en nio månader lång intensiv upprustning som kostat omkring sex miljoner euro.
Och brigadkommendör Juha Vauhkonen höll en presskonferens under vilken han konstaterade att garnisonens framtid ser lysande ut – bland annat med hänvisning till att tillräckligt många av de värnpliktiga söker sig just till Dragsvik, även över språkgränsen.
Vibrationerna är onekligen mer positiva nu än de var för endast några månader sedan, då den Sannfinländska riksdagsvalskandidaten och senare nybakade riksdagsledamoten Jussi Niinistö ville placera Dragsvik på slaktlistan.
Tyvärr kan ändå inget eller ingen i dagens situation garantera garnisonens fortsatta existens i sin nuvarande form och på dagens plats, inte ens försvarsministern, SFP:s Stefan Wallin. På hans bord ligger ett sparkrav på 200 miljoner euro och mot den bakgrunden lever få truppförband och förläggningar säkert.
Risto Siilasmaa, som ledde den arbetsgrupp som i fjol lade fram en rapport om hur den finländska värnplikten kunde utvecklas, sade i onsdags i nättidningen Verkkouutiset att flera garnisoner borde stängas och att förslaget till hur framtidens försvarsmakt ska se ut borde utarbetas inom huvudstaben och inte av politikerna. Siilasmaa konstaterar att den politiska styrningen ofta hindrat en förnyelse av försvaret.
Följande dag sade likaså De grönas presidentvalskandidat, riksdagsman Pekka Haavisto i Helsingin Sanomat att regionalpolitiken snabbt kör över försvarspolitiken och att garnisonerna ofta försvaras med argument som handlar om sysselsättning och lokal utveckling. Haavisto tycker att en utomstående person, till exempel försvarsmaktens tidigare kommendör Juhani Kaskeala, kunde utreda vilka garnisoner som verkligen behövs och vilka som kunde läggas ner.
Att flera hus rustats upp i Dragsvik gör förläggningen möjligen något mindre sårbar, även om man kan anta att byggnadsbeståndets skick har ganska liten betydelse om och när garnisonspusslet läggs om.
Starkare argument för garnisonens fortsatta existens är däremot språket samt, precis som brigadkommendören konstaterar, den stabila tillströmningen av beväringar. Hur vettigt skulle det vara att lägga ner på en ort och samtidigt tvingas bygga nytt på en annan?
I till exempel Obbnäs skulle beväringsantalet fördubblas ifall Nylands brigad flyttade dit.
På presskonferensen i måndags tog Vauhkonen kraftigt avstånd från idén att förkorta beväringstiden till fyra månader, en tanke som väcktes då Siilasmaa-rapporten lades fram i höstas.
På fyra månader hinner man inte utbilda funktionsdugliga trupper, sade Vauhkonen som befarar att försvaret får sig en rejäl törn ifall den nuvarande kortaste tjänstgöringstiden, sex månader, ytterligare stympas.
I Verkkouutiset understryker Risto Siilasmaa att det är en misstolkning att hans arbetsgrupp skulle ha lagt fram den fyra månader långa tjänstgöringen som ett jämngott förslag vid sidan av andra, utan att modellen togs med som en icke-önskad yttersta nödlösning.
Siilasmaa säger att tolkningen använts i politiskt syfte och att de krafter som vill krympa den allmänna värnplikten gärna ser just den korta tjänstgöringstiden som en viktig bit i rapporten. Enligt Siilasmaa betonade hans arbetsgrupp tvärtom att man inte ska karva i själva tjänstgöringen.
Siilasmaa-rapporten lyfter fram många argument för en fortsatt allmän värnplikt i Finland och samtidigt bedöms en renodlad yrkesarmé vara ett både dyrare och sämre alternativ för landet.
Också våra egna yrkesmilitärer har en efter en stigit fram och prisat de finländska reservisterna och beskrivit dem som minst lika goda krigare som yrkessoldater från andra länder. "De är kanske till och med bättre eftersom det civila livet har gett dem mera kunskap", för att låna kommodor Vauhkonen.
Siilasmaa hoppas att de kommande sparåtgärderna inte riktas mot värnpliktssystemet, som står för en förhållandevis liten bit av militärens miljardbudget men som samtidigt utgör ryggrad i hela försvaret.
Niclas Erlinniclas.erlin@vastranyland.fi
Publicerad 15.07.2011 10:16
Kommentarer
Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.
Kommentarer med Disqus
