Skidan den slinter

”I gengäld är en inlärd färdighet – att kunna skida – ett kapital, som är användbart livet ut.”

Sportlovsveckan står för dörren och vintern bjuder på utmärkta möjligheter till vintersporter också i södra Finland.

Att ta vara på de goda förutsättningarna för aktiviteter utomhus borde vara en självklarhet i alla barnfamiljer, men verkligheten är en annan.

Barn i skolåldern rör på sig allt mindre, vardagsmotionen har minskat och sittandet framför dator och tv har ökat. Den fysiska konditionen försämras och övervikt är allt vanligare.

Rekommendationen för barn i skolåldern är minst två timmar fysisk aktivitet dagligen för 7-åringar och minst en timme för 18-åringar. För att få optimal nytta av lek och rörelse borde mängden till och med vara större.

Daglig motion är för skolelever en förutsättning för en hälsosam uppväxt och utveckling och för det egna välbefinnandet. Att göra det dagligen är viktigt eftersom den fysiska aktivitetens hälsoinverkan inte kan lagras. Det är visserligen inte farligt om motionen faller bort någon enstaka dag, men längre perioder utan att röra på sig borde undvikas.

Eftersom barn lär sig genom att själva göra och pröva olika saker är det viktigt att anslå tillräckligt med tid för att de ska hinna lära sig olika motionsformer. I gengäld är en inlärd färdighet – att kunna skida – ett kapital, som är användbart livet ut.

Det gamla talesättet att repetitionen är all inlärnings moder håller streck och kan utvidgas med att många individer har en kroppslig intelligens, och lär sig genom röra vid, röra sig och uppleva med kroppen.

Som 12-åringar är barn i skolåldern fysiskt mest aktiva och andelen som rör på sig en timme per dag har i olika undersökningar legat mellan 20 och 60 procent. I tonåren minskar motionen och bara 20 procent av alla 15-åriga flickor och 27 procent av de lika gamla pojkarna rör på sig så att de blir andfådda och svettiga minst en timme fem gånger i veckan.

Andelen överviktiga barn och unga har de senaste trettio åren trefaldigats och av 7–18-åringarna är 11–25 procent överviktiga eller feta. Man antar att det beror på att vardagsmotionen har minskat och riktar blickarna mot några fenomen i tiden.

Gåendet har minskat, barn körs till skolan, till kamrater och hobbyn också när det är frågan om korta sträckor. Socialt umgänge sker med mobiltelefoner och på webben, vilket åtminstone delvis ersätter att man träffas öga mot öga i tid och rum.

En vanlig skoldag för en nioåring innehåller på ett naturligt sätt tillräckligt fysiska aktiviteter om skolvägen avverkas till fots på 10–15 minuter i en riktning, rasterna mellan lektionerna ägnas åt rörliga lekar utomhus och det förekommer ett par lek- och motionspass efter skolan.

Men betingelserna förändras och påverkar det dagliga livet på sätt, som vi inte genast överblickar. Det har blivit allt svårare att gå eller cykla till skolan i takt med att byskolor dras in och taxibilar och bussar ersätter apostlahästar och cyklar. Den gamla stammens lärare visste att skolelever, som började dagen med en rask promenad eller cykelfärd, hade ro att sitta stilla i pulpeten långt in på förmiddagen.

En färsk doktorsavhandling gjord av pedagogie magister Marko Kantomaa vid Uleåborgs universitet stöder de tidigare rönen om positiva effekter av motion i skolåldern: Fysisk aktivitet påverkar minne och koncentrationsförmåga, unga som rör på sig kommer bra överens med sina kamrater och har framgång i skolan. Omvänt gäller att unga som inte sysslar med motion har större benägenhet för störningar i känslolivet, sociala problem och koncentrations- och beteendestörningar.

Barndomens motionsvanor lägger grunden för de fysiska aktiviteterna i vuxen ålder. Att röra på sig i unga år ökar sannolikheten för att man gör det längre fram i livet och ju större paletten av bekanta motionsformer är, desto lättare är det att hitta en lämplig aktivitet som vuxen.

Argumenten för att uppmana barn och unga att bygga kojor i snön eller bege sig ut i skidspåret är välkända men värda att upprepas. Att röra på sig får blodet att cirkulera, stimulerar kroppsorganens funktioner, ger god aptit och skön sömn. Det kallas välbefinnande.

ANNEKA PITKÄNEN

Publicerad 20.02.2010 21:06

Kommentarer

Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.