Presidenten på ärten

Bara en vecka återstår av Tarja Halonens tolv år som republikens president. Rapporter om en glad och ovanligt avslappnad Halonen har strömmat in från de möten och intervjuer hon haft under de sista veckorna. Det är av allt att döma någon känsla av lättnad efter väluträttat värv som har gripit tag om henne.

Samtidigt har hon emellertid uttryckt en märkbar irritation över kritik som har riktats mot henne under hela presidenttiden och igen helt nyligen. Det gäller nu speciellt toppar i näringslivet som har kritiserat Halonen.

Björn Wahlroos sade nyligen i en intervju för Helsingin Sanomat att presidentinstitutionen har tagit skada under Tarja Halonens tid vid makten. Enligt Wahlroos påstår han inte att hon har varit olämplig som president utan att hennes politiska riktlinjer och ställningstaganden inte motsvarat folkets vilja i riksdagsvalen.

Tidigare direktören för Industrins och arbetsgivarnas förbund Johannes Koroma har för sin del i sin blogg beklagat sig över Halonens ringa intresse för näringslivets behov och att hon inte skött sitt presidentuppdrag utgående från vad hela folket har förväntat sig.

I en gemensam intervju för Hufvudstadsbladet och Kaleva under veckoslutet beskyller president Halonen dem för att vägra acceptera majoritetens vilja och syftar då på det faktum att en majoritet av Finlands folk har valt henne till president. Hon går så långt att hon vädjar till dem som blev besvikna i årets presidentval att följa demokratins spelregler och inte upprepa beteendet som hon fått känna av.

Halonen säger att hon strävat efter att vara hela folkets president och de uttalanden som Wahlroos och Koroma nu har kommit med sårar henne tydligen djupt.

Det är inte första gången Halonen visar sig känslig för kritik, men den här gången tar hon verkligen till brösttoner. Hon ser det som angrepp på hela presidentinstitutionen. Ja, rentav bristande respekt för demokratin.

Men är det faktiskt fråga om det? Och finns det kanske fog för en viss kritik av hur hon har skött sitt presidentskap?

Svaret på den senare frågan är ett svagt ja. Halonen har inte lika tydligt som sina två föregångare (Koivisto och Ahtisaari) lyckats skaka av sig den socialdemokratiska stämpeln. Den ursprungliga vänsterövertygelsen har hängt med på ett synligt sätt, ibland lite mer tydligt än vad som är passande för en president som ska stå ovanför och utanför alla partier.

Det är säkert en del av orsaken till de reaktioner som har väckts.

Men den första frågan då - är kritik mot presidenten (Halonen) ett tecken på att man inte respekterar demokratin och institutionen?

Enligt Halonens resonemang så borde de som i presidentvalet röstade på en annan kandidat foga sig till slutresultatet och acceptera den valda presidenten och hennes linje. Annars respekteras inte demokratin.

Är det faktiskt så?

Det är väl snarast det omvända som gäller – att presidenten har i uppgift att representera också den del av folket som inte fick sin kandidat vald. Då gäller det att driva också minoritetens intressen. I Halonens fall skulle det således ha gällt att också beakta borgerliga värderingar och driva näringslivets intressen, eventuellt lite mer än hon har gjort.

I vilket fall som helst måste också presidentens agerande kunna ifrågasättas. Åtminstone så länge som ämbetet besitter en viss makt. Presidenten kan väl ingalunda anses vara ofelbar eller stå utanför all granskning och bedömning.

Regeringen kontrolleras av riksdagen, som i sin tur representerar väljarnas sympatier i rätta proportioner. Presidenten – i Halonens fall – har under de senaste sex åren baserat sitt mandat på 51,8 procent av de som röstade i presidentvalets andra omgång 2006.

Att 48,2 procent av väljarna därmed tyst skulle tvingas acceptera majoritetens vilja och inte få kritisera eller ifrågasätta presidentens göranden och uttalanden under de följande sex åren låter inte så demokratiskt.

Kritik väcks, helt befogat, ifall presidenten inte upplevs agera som hela folkets president. Om den kritiken därtill fördöms understryker presidenten närmast sitt misslyckande.

Tommy Westerlund
tommy.westerlund@vastranyland.fi

Publicerad 20.02.2012 16:08

Kommentarer

Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.