Njutning och plåga

”Så gott som hela landet har i flera veckor flämtat i trettiogradig värme.”

Det varma vädret fortsätter åtminstone den här veckan, och på Meteorologiska institutet säger man att det finns en chans att slå sommarens värmerekord, 34,2 grader som uppmättes i Tavastehus för ett par veckor sedan.

Värmen har hållit i sig ovanligt länge, till semesterfirarnas glädje. Och vädret har blivit ett ständigt återkommande samtalsämne.

Vädermässigt kan året 2010 bli minnesvärt, södra Finland fick uppleva en rejäl snövinter, och så gott som hela landet har i flera veckor flämtat i trettiogradig värme.

Många äldre har också tagit tillfället i akt att berätta för yngre generationer att det var så här vädret var förr, rejäla vintrar och varma somrar, med regnskurar och åska.

I vintras visade det sig att viktiga delar av samhällets infrastruktur inte längre är anpassad till vädrets påfrestningar. Tågtrafiken drabbades av de syn- och hörbaraste problemen, försenade och inställda turer förargade stora mängder människor som på kort varsel fick ställa om sina dagliga rutiner.

Snöröjningen haltade också, trots att vi i Finland brukar le åt länder som drabbas av kaos efter varje lite större snöfall. Men även om allt inte var perfekt är Finland ändå anpassat till vinterklimat, det finns utrustning för att röja snön, och bilarna har vinterdäck som gör att man kan ta sig fram också i besvärligt före.

Vi har – ännu inte – drabbats av tragedier där människor fryser ihjäl i insnöade bilköer.

Den ihållande värmeböljan skapar påfrestningar som vårt samhälle har sämre möjligheter att möta.

Våra bostäder är väl rustade för att klara köld, men att hålla innertemperaturen dräglig när solen gassar och kvicksilvret inte sjunker under tjugo grader ens på nätterna är en helt annan utmaning. Om bostaden dessutom är liten och har fönster bara åt ett väderstreck kan den bli rent hälsovådlig att vistas i, i synnerhet för den som är gammal, eller lider av någon sjukdom.

En energirådgivare som Hufvudstadsbladet talade med skrattade åt frågan om värmepumpar i höghuslägenheter, men om vi får uppleva ännu en varm sommar kommer de säkert att bli vanligare.

De här apparaterna är ju vanlig bostadsutrustning i sydligare städer.

En annan sydlig vana är enklare att ta till sig: att använda gardiner och persienner för att hålla solen borta.

Att alla sjukhus och vårdinrättningar inte har fungerande klimatkontrollsystem är en allvarlig brist. Om ett åldringshem skulle låta det vara femton grader i patientrummen på vintern skulle det stängas av myndigheterna.

Men ingen ingriper fastän det kan vara trettio grader inne vecka efter vecka, trots att man vet vilken påfrestning värmen är.

I framtiden kan nedkylning bli en lika beaktansvärd faktor som uppvärmning i normerna för hur de här inrättningarna ska byggas.

Det samma gäller för arbetsplatserna, och för hemmen. Det är ju litet paradoxalt att en bil med fungerande klimatkontroll kanske är familjens mest komfortabla inomhusmiljö.

Vare sig det handlar om normalvariationer eller en bestående klimatförändring så har 2010 i alla fall visat att vi också i Finland måste räkna med stora variationer i väderleken – inte för att varken snö på vintern eller julihetta är särskilt extrema fenomen.

Och som vanligt är tekniken minst lika känslig som människorna. På vintern blockerades järnvägsväxlarna av snön, nu gör värmen att mobilnätets basstationer slutar fungera.

Kanske det är skäl att i all planering beakta vädrets makter bättre än hittills, även om det kan bli litet dyrare.

JOHN-ERIK JANSÉN
john-erik.jansen@vastranyland.fi

Publicerad 26.07.2010 16:04

Kommentarer

Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.