Invandring och ekonomi

”Partiledarna var eniga om att skatterna sannolikt stiger”

Diskussionsforumet Suomiareena i Björneborg (”Finlandsarenan,” något svenskt namn har det här MTV 3-evenemanget inte) gav möjlighet att ta pulsen på partiledarna, och pejla stämningarna inför hösten, då valrörelsen inför riksdagsvalet kommer i gång.

Partiledarna vill diskutera ekonomi och skatter, men invandringen och hela utlänningspolitiken blir sannolikt också ett viktigt tema i valet. Socialdemokraternas partiordförande Jutta Urpilainen var synligt irriterad över att statsminister Mari Kiviniemi kallade Eero Heinäluomas utspel om att begränsa arbetskraftsinvandringen för en flört med rasismen.

Mari Kiviniemi ansåg att Centern är det parti som tydligast tar avstånd från populistisk invandrarkritik, och gjorde en klar markering mot SDP. Det är litet paradoxalt, de internationalistiska socialdemokraterna kritiseras för att vara invandringsfientliga av ordföranden för det gamla jordbrukarpartiet Centern, i vars ideologi det finns en stark nationell tradition. Det blir intressant att se om Kiviniemi fortsätter på samma linje, trots risken att i så fall förlora väljare till Sannfinländarna. SDP:s invandringskritiska uppvaknande är ju mer eller mindre inspirerat av Sannfinländarnas framgångar.

Urpilainen försvarade också sitt eget uttalande att invandrare ska följa landets sed. Hon menade att den som kommer till Finland ska följa lagar och avtal – vilket fick De grönas Anni Sinnemäki att konstatera att laglydighet inte är någon sed.

Det återstår att se om fronten mot främlingsfientligheten håller ända till valet.

Sannfinländarnas Timo Soini sade att arbetskraftsinvandringen är onödig eftersom det finns 300 000 arbetslösa finländare. Kiviniemi och Sinnemäki replikerade att invandrarnas arbetsinsats redan är nödvändig i huvudstadsregionen, Esbos bussar skulle stå och hälften av hushållen och arbetsplatserna skulle bli ostädade utan invandrare.

Frågan som blev hängande i luften, och som förhoppningsvis besvaras under valdebatterna, är om det verkligen finns jobb som finländare inte vill ha, trots arbetslösheten. Vad säger det om den finländska arbetsmoralen i så fall? Och omvänt: är städjobb det enda som står till buds också för välutbildade invandrare?

Man behöver inte ha någon kristallkula för att säga att ekonomin och skatterna kommer att bli tunga valfrågor. Partiledarna var eniga om att skatterna sannolikt stiger, men de var ovilliga att precisera vilka skatter och hur mycket. Här måste valrörelsen ge tydligare besked. Hittills har det talats om att höja de indirekta skatterna, men inte röra inkomstbeskattningen.

Men räcker det till för att fylla hålen i statens ekonomi, och vad ska de svårt trängda kommunerna göra? Energi- och miljöskatterna ska också höjas, men det är en tveeggad modell. Avsikten med miljöskatter är att göra ett miljöbelastande konsumtionsmönster dyrare och på det sättet stimulera till miljövänligare alternativ. Om miljöpolitiken ska vara trovärdig borde målet vara att miljöskatterna ska ge så litet intäkter som möjligt, men det går inte ihop med statens behov av pengar.

Kravet på effektivare – läs billigare – kommuner kommer att fortsätta under nästa valperiod. Både Centern, med den tidigare kommunministern som ordförande, och Samlingspartiet, lett av finansministern, vill att service- och strukturreformerna går vidare, Jyrki Katainen sade rent ut att Finland har för många kommuner, byråkratin måste minska och servicen förbättras.

Det är enkelt sagt, men verkligheten är betydligt knepigare. Hur minskar en sammanslagen kommun byråkratin, när den under fem år inte kan säga upp ordinarie personal?

Dessutom börjar det femåriga anställningsskyddet på nytt om en sammanslagen kommun blir part i en ny fusion.

Men kan man luckra upp anställningsskyddet, och vänta sig att kommunens personal ska arbeta fram sammanslagningar, som kanske kostar dem jobbet? När Raseborg bildades var de tre stads- och kommundirektörerna i nyckelställning – och att besluta om deras nya jobb hörde till de allra första åtgärderna i sammanslagningsprocessen.

JOHN-ERIK JANSÉN
john-erik.jansen@vastranyland.fi

Publicerad 22.07.2010 19:36

Kommentarer

Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.