Inget land för gamla kvinnor

”Nokias fosterland säger att det inte finns plats för dem.”

Domstolsväsendet har läst och tolkat den lag som riksdagen har stiftat, och säger det finländska rättssamhällets sista ord: egyptiskan Eveline Fadayel, 65 år, får inte stanna hos sina söner, finländska, skattebetalande medborgare i Vanda, hon ska sändas hem till Egypten, där hon inte längre har några anhöriga.

Polisen får göra det smutsiga arbetet, HFD:s kanslichef suckar över att beslutet inte var lätt.

Förväntar hon sig sympati för de sex medlemmar av HFD, som i motsats till två kolleger, ansåg att det här är lag och rätt i Finland? Tycker de vördade juristerna att de som laglydiga finländska medborgare inte har några familjeband till sina vuxna barn eller gamla föräldrar?

Att observera: lagtolkningen är inte entydig. Två av dem som är mest insatta i den här aspekten av Finlands lag anser att det finns individuella, mänskliga skäl att låta Eveline Fadayel tillbringa resten av sitt liv tillsammans med sina barn och barnbarn, i det skandinaviska välfärdslandet Finland, ett land som uppger sig respektera de mänskliga rättigheterna.

Fallet Fadayel, och ett liknande fall där en ålderstigen rysk kvinna inte heller får stanna hos sina barn i Finland, utgör en ironisk kommentar till vulgärdebatten om den kan tänka alltför liberala finländska invandringspolitiken.

I somras, när Eveline Fadayels ansökan om uppehållstillstånd hade avslagits, lät Migrationsverkets direktör Heikki Taskinen förstå att ett ”utvidgat familjebegrepp” – lagens syn på relationerna mellan föräldrar och deras vuxna barn – leder till att tusentals gamlingar från alla världens hörn strömmar hit för att ligga den finländska åldringsvården till last.

Migrationsverkets högsta politiska chef heter Astrid Thors. Hon mordhotas på internet för att somliga anser att Finland kan tänka är alltför generöst med att öppna sina gränser.

Thors ministerkolleger har inte gjort någon samlad och synlig manifestation mot mordhotet, en signal också det.

Det finns åtskilliga utredningar som visar att Finland måste få ett tillskott av arbetskraft från utlandet, eftersom den finländskfödda arbetskraften håller på att ta slut.

Här talar man alltså inte om flyktingar, utan om folk som vill komma hit för att jobba och betala skatt. Så där som Eveline Fadayels söner gjorde för ett antal år sedan.

När CNN i sinom tid visar utvisningarna av Eveline Fadayel och Irina Antonova i sin rullstol kan staten åtminstone slopa anslaget för kampanjen ”Come and Work in Finland”, ifall det någon gång har funnits planer på en sådan.

Om en indisk it-ingenjör som jobbar för ett finländskägt mobilföretag avancerar i hierarkin och får förflyttning till huvudkontoret i Finland, hur ska han, eller kanske hon, resonera? Vågar man flytta hit, om man samtidigt vet att det betyder att man prisger sina gamla föräldrar i hemlandet?

Nokias fosterland säger att det inte finns plats för dem.

Connecting people?

Samtidigt, i en annan del av verkligheten. Sannfinländarna åkte på seminariekryssning med Viking Line, med fanns både partiordförande Timo Soini och riksdagsmannen Pentti ”Veltto” Virtanen. Och en reporter från Helsingin Sanomat.

Seminariet som sådant skiljde sig knappast från liknande tillställningar ordnade av andra partier, men riksdagsmannens uppträdande väckte uppmärksamhet. På hemvägen höll han show i nattklubben, bland annat lär han ha roat publiken genom att byta ut ord i kända sånger till ”astrid” eller ”thors.” När han tog sig före att sjunga fyrtiotalsbarnvisan om en äkta hottentott fick Viking nog och stängde av strömmen.

Fartyget hade andra passagerare än ”stormagade, asberusade vicefullmäktigemedlemmar” (Jussi Halla-ahos beskrivning) att ta hänsyn till. Halla-aho kallar riksdagsmannens uppträdande ”alldeles helvetes pinsamt.”

Det är sällan det finns anledning att hålla med Jussi Halla-aho.

Riksdagen ställer höga krav på sina medlemmars uppträdande. Vore det kanske skäl att utvidga kravet till att också gälla utanför granitborgen? Nattklubben på en Sverigebåt är ett offentligt ställe, och en riksdagsledamot som gör bort sig stämplar lätt hela gruppen av folkvalda lagstiftare.

Så resonerar ju många om invandrare också.

John-Erik Jansén
john-erik.jansen@vastranyland.fi

Publicerad 10.03.2010 17:11

Kommentarer

Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.