Hur långt går Finland?
”Hon har ofta ensam tvingats försvara utlännings- och flyktingpolitiken”Inställningen till invandrare, asylsökande, kvotflyktingar – ja, utlänningar överlag – har blivit hårdare i vårt land. Rena rasister, populistiska partier och medlemmar i främlingsfientliga falanger inom även seriösa partier har höjt rösten och inte minst genom de möjligheter nätet erbjuder lyckats väcka debatt. Klimatet har otvivelaktigt även blivit bistrare på grund av den ekonomiska nedgången och till följd av att flyktingarna i år är hälften fler än ifjol och betydligt fler än tidigare.
Migrations- och Europaminister Astrid Thors (SFP) har allt oftare fått utså hätsk kritik. Till och med från medlemmar i de övriga regeringspartierna. Hon har ansetts alltför flyktingvänlig.
Hon har ofta ensam tvingats försvara utlännings- och flyktingpolitiken.
Nu ser Finland i alla fall ut att följa övriga EU-länder i spåren genom att ändra utlänningslagen på ett sätt som kan ses som en skärpning. Bland annat ska utlänningslagen i fortsättningen innehålla paragrafer om åldersbestämning genom rättsmedicinsk undersökning av personer som ansöker om uppehållstillstånd. Den genomförs för att garantera riktigheten i de uppgifter som den sökande anger som sin ålder.
I regeringens lagproposition föreslås också ändringar beträffande asylsökandes rätt att arbeta. Förslaget är att endast de som innehar ett dokument som berättigar till gränsövergång ska få rätt att arbeta efter tre månader. I annat fall tvingas man vänta ytterligare tre månader. Syftet med detta är bland annat att uppmuntra asylsökande att berätta sin riktiga identitet i ansökningsprocessen.
Många flyktingorganisationer anser emellertid att lagändringarna kan leda till ökad främlingsfientlighet och mer anpassningssvårigheter och att att det inte finns några bevis på att det är vanligt att flyktingar avsiktligt förstör sina dokument.
Flyktingar kritiseras ofta för att inte arbeta utan endast lyfta statligt stöd. Nu kommer stödet som betalas till asylsökande antagligen att minskas.
Thors föreslog i onsdags i regeringens aftonskola att den andel av utkomststödet som betalas till asylsökande i reda pengar minskas, Hon föreslog att utkomststödets grunddel för asylsökande ska vara 30 procent mindre än för andra som bor i Finland.
Om den asylsökande får alla dagliga måltider på flyktinganläggningen skulle utkomststödets grunddel minskas med nästan 80 procent.
I motiveringen till förslaget heter det att ändringen grundar sig på att asylsökande får en större andel nyttigheter än tidigare i samband med mottagandet på flyktinganläggningen. Thors motiverar nedskärningsförslaget med sparkrav.
Asylsökande får för tillfället vänta på beslut i närmare ett år. Med lika många asylsökande som i år (cirka 6 000) så sparar staten årligen sex miljoner euro om Thors förslag godkänns.
Det kan vara på sin plats att Finland sänker nivån på utkomststödet till asylsökande eftersom det hos oss är betydligt högre än de flesta andra EU-länder – de nordiska inberäknat. Beräkningsgrunderna skiljer sig dock en aning och summorna är inte helt jämförbara.
Om det har någon effekt i form av att inte locka hit lyckosökare vet däremot ingen. Att de ”höga” finländska utkomststöden ( 375 euro/månad) skulle vara en orsak till att mängden asylsökande har ökat har varit ett av argumenten bland de som kritiserat Astrid Thors och Finlands flyktingpolitik. Det kan väl eventuellt förhålla sig så i fråga om en del asylsökande från vissa nya EU-länder. För dessa EU-flyktingar kommer inget stöd överhuvudtaget att betalas ut i framtiden om den lagändring inrikesministeriet har berett går igenom.
Om de ändringar i Finlands utlännings- och flyktingpolitik som är på gång är ett tecken på att man vill stävja fientligheten får vi hoppas att åtgärderna ändå inte blir radikalare.
Finland kan och ska ta emot nödställda medmänniskor, ge dem drägliga och trygga levnadsförhållanden och bevilja dem asyl om de utredningar som utförs visar sig att personerna behöver det.
Samtidigt bör det satsas mer resurser och energi på integreringen av de nya finländarna i vårt samhälle. Endast den vägen kan vi rå på missförstånd, obefogade misstankar och rädslor bland vår egen befolkning och undvika utslagning bland invandrarna.
Glädjande här är att integreringen av invandrare och behandlingen av asylansökningar ser ut att få tilläggsanslag i nästa års budget.
TOMMY WESTERLUNDtommy.westerlund@vastranyland.fi
Publicerad 03.12.2009 17:05
