Hot eller kort stubin?

"Om det nu var så att Stefan Wallins Vasablod kokade över när han såg Pentti Oinonen är reaktionen lätt att förstå"

En oproportionerligt yvig debatt har blossat upp om meningsutbytet mellan försvarsminister Stefan Wallin (SFP) och den sannfinländska riksdagsmannen Pentti Oinonen i korridorsnacket efter riksdagsdebatten om försvarsnedskärningarna. Oinonen anser att Wallin hotade honom och två partikamrater med "motåtgärder."

Sannfinländaren har bett JK utreda både det påstådda hotet och Wallins påstådda jäv när det gäller Nylands brigad. Jävet skulle bero på att Wallin är medlem i delegationen för Nylands brigads gille.

Wallin ansåg att Sannfinländarna gjorde en osaklig jämförelse mellan Nylands brigad och den nedläggningshotade Norra Karelens brigad.

Samlingspartiets slagfärdige riksdagsledamot Ben Zyskowicz försvarar Wallins rätt att kritisera riksdagsledamöter lika hårt som de kritiserar ministrar. Zyskowicz undrar om motåtgärderna kunde betyda att Wallin tänker sprida sanningar om Sannfinländarna om de sprider lögner om honom.

Sannfinländarnas hudlöst känsliga snarstuckenhet när det gäller kritik mot partiet och dess företrädare innebär väl att Zyskowicz så småningom kan vänta sig en JK-anmälan, det tog ju några dagar innan Oinonen märkte att han hade "hotats".

Om det nu var så att Stefan Wallins Vasablod kokade över när han såg Pentti Oinonen är reaktionen lätt att förstå, och till och med sympatisera med.

Oinonen gjorde ett sällsynt smaklöst uttalande i riksdagsdebatten, där han ansåg att det kränker veteranerna från slagfälten vid Ilomants att brigaden i Norra Karelen läggs ned så att man av språkpolitiska skäl kan bevara den svenskspråkiga brigaden i Dragsvik.

Vad ville han säga? Att de finlandssvenska veteranernas insats på slagfälten längs vår östgräns är mindre värd? När det gällde att stoppa det sovjetiska storanfallet sommaren 1944 satte armén in alla resurser, oberoende av varifrån soldaterna kom. På minnestavlorna över de stupade i Svenskfinland finns många orter långt borta från hemortens kyrkogård.

Och vad strider beträffar så krävde Hangöfronten väl så tunga offer bland de unga män som blödde och dog något tiotal kilometer från sina hem.

Pentti Oinonen kan säkert få en sakkunnig föreläsning till exempel av någon medlem i Nylands brigads gille om han vill veta mera om kriget i skärgården och om finlandssvenskarnas insatser i vinter- och fortsättningskrigen.

Dessutom behöver Nylands brigad inte alls försvaras med språkpolitiska argument, påpekar redaktör Juhani Heimonen i gårdagens Turun Sanomat. Brigaden har en viktig uppgift inom Skärgårdshavets marinkommando, den ska ta kontroll över och försvara Åland om det uppstår en militär kris.

Operationen är lättare att verkställa från Ekenäs än från Joensuu.

Ett meningsutbyte i en riksdagskorridor, kanske i högt röstläge, kan svårligen kallas för ett hot som är värt att ta Justitiekanslersämbetets tjänstetid i anspråk.

Samma sak kan sägas om det påstådda jävet. Nylands brigads gille ska förstås enligt sina stadgar gynna brigaden, men gillet är en intresse- och traditionsförening som ingenting har att göra med brigadens verksamhet, och inte heller med den försvarspolitiska planeringen på huvudstaben eller i Försvarsministeriet.

Att Nylands brigad är en hjärtefråga för Svenska folkpartiet är ingen hemlighet – politik handlar om att driva frågor som partiets väljare anser vara viktiga.

Om Sannfinländarna skulle ha en konstruktiv politisk agenda skulle de kanske märka att ett stort väljarstöd ger möjligheter att främja sådant som ligger väljarna nära om hjärtat. Partiets dalande stöd beror kanske på att väljarna väntar sig annat än ett ihärdigt nej-sägande.

Stefan Wallins temperament analyserades i går i en av kvällstidningarna, där bland andra hans tidigare chef Torbjörn Kevin på Åbo Underrättelser konstaterade att Wallin sedan han blivit politiker har tagit för vana att kritisera (de finlandssvenska) journalisterna.

Det är sant, men inte så mycket att föra oväsen om. Wallin har all rätt i världen att snäsa var och hur han vill.

Men det finns nog ingen journalist som skulle uppfatta hans utbrott som hotelser, och än mindre låta dem påverka det dagliga arbetet. Det innebär bland annat att granska den viktigaste politiska kraften i Svenskfinland, utan att snegla på reaktionerna hos den som granskas.

John-Erik Jansén
john-erik.jansen@vastranyland.fi

Publicerad 16.02.2012 16:33

Kommentarer

Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.