Grekland och Estland

”Det grekiska sparpaketet förväntas ge stabilitet och andrum åt landets konkursfärdiga ekonomi. ”

Finansministrarna i EU granskar som bäst det grekiska sparpaketet som förväntas ge stabilitet och andrum åt landets konkursfärdiga ekonomi.

Grekland befinner sig långt utanför EMU-ramarna, och i takt med att krisen förvärrades avslöjades det att Grekland aldrig ens borde ha fått komma med i valutaunionen, landet fuskade systematiskt med sin ekonomiska statistik.

Samhällsekonomisk praxis i Grekland uppvisar häpnadsväckande drag. Till exempel i september 2006 meddelade landet att ekonomin hade vuxit med 25 procent över en natt. Det berodde på att man hade försummat att redovisa en del branscher, bland annat prostitutionen, i nationalräkenskaperna. Det fick som följd att budgetunderskottet mätt i BNP-andel sjönk dramatiskt – vad det sedan innebär i ett land där den svarta ekonomin uppskattas motsvara en tredjedel av bruttonationalprodukten.

Skattemoralen är minst sagt låg, här om dagen meddelade finansministern att det ska bli slut på oskicket att folk som äger två fastigheter och två bilar ska kunna deklarera årsinkomster på 15 000 euro.

Korruptionen är fast etablerad, Svenska Dagbladet skrev nyligen att den som vill ha ett skattebesked i rimlig tid kan få det genom att ge lämplig tjänsteman ett kuvert med 350 euro.

Vill man bli av med en skatteskuld bör kuvertet innehålla 2 000 euro.

Under slutet av senaste vecka rapporterades det att Tyskland och Frankrike tillsammans med EU-kommissionen håller på att utarbeta en plan för en europeisk valutafond, en europeisk variant av den internationella valutafonden IMF.

Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble säger att målet är att skapa bättre koordination i den ekonomiska politiken. En fond skulle ge möjligheter att hjälpa ett krisdrabbat euroland, dagens regler tillåter inte en sådan hjälpinsats. Reglerna är medvetet stränga för att fungera som broms för ekonomiskt lättsinne.

Men en europeisk valutafond är ett projekt på längre sikt, den kan inte rädda Grekland. Det konstaterade också finanskommissionär Olli Rehn i går, samtidigt som han betonade att den grekiska krisen är en utmaning för EU:s finansiella stabilitet.

Nu anser allt flera att Grekland borde vända sig till Internationella valutafonden IMF, vars uppgift det är att rädda kollapsande ekonomier. Två orsaker har angetts till att IMF ännu inte har kopplats in.

Det första handlar om europeisk prestige, EMU-länderna vill inte erkänna att man inte har kapacitet att ta hand om en av sina egna. Det argumentet håller inte, EMU har ju aldrig varit tänkt att fungera som livräddare, och har varken instrument eller kapacitet till det. Det andra argumentet går ut på att IMF:s krav är så stränga att den politiska eliten i Grekland inte kan gå med på dem, och då kan följden bli ett politiskt haveri vid sidan av den ekonomiska.

EU:s ledare anser tydligen att det är mindre riskabelt att låta de europeiska skattebetalarna ställa upp med garantier.

Men Wolfgang Schäuble föreslog inte bara en europeisk valutafond. Han öppnade också dörren för något som hittills har varit otänkbart: han lät förstå att ett land som missköter sina finanser tillräckligt grovt bör få, eller kanske tvingas, lämna EMU. En lindrigare sanktion är att landet förlorar sin rösträtt i valutaunionen.

Om Grekland en gång fuskade in sig i EMU så måste unionen nog ha möjlighet att ta medlemskapet till omprövning, det enda alternativet kan inte vara att skriva ut en öppen check.

Grekland utnyttjade inte de möjligheter som först EU-medlemskapet och sedan valutaunionen gav för att styra in statsfinanserna på sundare banor.

Det har däremot Estland gjort, den nyliberala chockterapin efter kommunismens fall, och den ekonomiska krisen som drog ned de överhettade tillväxtsiffrorna håller nu på att sätta den estniska ekonomin i euroskick.

Estland hoppas få bli medlem i EMU i sommar, och ta euron i bruk vid årsskiftet. Sannolikheten bedöms vara 80 procent, före den grekiska krisen var chansen 90 procent.

Frågan är om ekonomin är stabil, krisen har bland annat lett till en arbetslöshet på över 15 procent.

EU-länderna får svårt att säga nej till ett Estland som fyller EMU-kraven, om de samtidigt pumpar in miljoner för att rädda eurolandet Grekland från en synnerligen självförvållad statsbankrutt.

John-Erik Jansén
john-erik.jansen@vastranyland.fi

Publicerad 15.03.2010 17:00

Kommentarer

Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.