Åland, ÅA och finskan
”Landshövding Peter Lindbäck varnar för en katastrof. ”Ålands landshövding är oroad över att ungefär 75 procent av alla ålänningar som studerar utanför Åland väljer Sverige medan under 20 procent studerar i finländska läroinrättningar.
Landshövding Peter Lindbäck varnar för en katastrof. I Åbo Underrättelser utvecklar han ett scenario där ålänningar som återvänder efter studierna i Sverige inte kan finska och saknar både kunskaper om Finland och kontaktnät på fastlandet. De får inget jobb som motsvarar utbildningen eftersom stora arbetsgivare som Ålandsbanken och Viking Line inte frågar om den arbetssökande är ålänning utan om han eller hon kan finska.
Välutbildade ålänningar flyttar till Sverige och jobben går till unga från Svenskfinland i stället.
Nu kräver landshövdingen att universiteten på fastlandet börjar marknadsföra sig bättre på Åland.
Lindbäck talar om en chockerande västorientering på Åland. Han tycker att de finländska läroinrättningarna måste inse att de har ett samhällsansvar också för Åland, de borde marknadsföra sig bättre.
Åbo Akademis rektor Jorma Mattinen håller delvis med, han vet att rikssvenska högskolor är mycket aggressivare i sin marknadsföring på Åland. Mattinen tycker bland annat att man borde göra det tydligt att det går att leva på svenska i Åbo. Studiekoordinatorn Harriet Kurtén säger däremot att ÅA inte alls är osynligt på Åland, under året har marknadsföringen varit ganska livlig. Ålänningar kan dessutom skriva urvalsprovet i Mariehamn.
Landshövdingen ställer krav på läroinrättningarna, men han går inte in på det som till exempel Åländska studentlagets ordförande anger som en stor orsak till att ålänningarna inte söker sig till ÅA: rädslan för finskan. I Ålands lyceum kan man bli student utan att läsa finska.
Men då väljer man automatiskt bort möjligheten att studera i Finland, konstaterar Åbo-ålänningen Kjell Wennström, som själv tog steget österut för att studera i början av 1970-talet.
Inte bara privata, utan också offentliga arbetsgivare anser att kunskaper i finska är en stor merit om man söker jobb på Åland.
Åland hade säkert goda utbildningspolitiska motiveringar för att låta ungdomar bli studenter med sämre kompetens än de finlandssvenska studenterna. En studentexamen med obligatorisk finska kunde kännas som ett övermäktigt mål, som kunde avskräcka åländska elever från att välja den här utbildningsvägen efter grundskolan.
Man kan se en parallell till beslutet att slopa den obligatoriska svenskan i den finska gymnasierna. Det fanns ett motstånd – när det gäller svenskan dessutom en seg och ihärdig kampanj mot ”tvångssvenskan” – och beslutsfattarna valde den enkla vägen att lägga ansvaret på eleverna och deras föräldrar.
Men studenter utan betyg i svenska märker småningom att de själva måste se till att bli behöriga för offentliga tjänster där det fortfarande ställs formella krav på kunskaper i det andra inhemska språket.
På kort sikt betyder slopad finska respektive svenska att en del elever får det lättare i skolan. I ett längre perspektiv betyder det att samma elever har ett snävare utbud att tillgå när de går vidare med sin utbildning eller söker jobb efter studierna.
Det finns också en annan likhet mellan de båda språkbesluten. I båda fallen gynnas finlandssvenska studenter med betyg i finska. De är behöriga för högskolestudier i Finland, och lika behöriga som ålänningarna i Sverige. De kan någorlunda lätt uppfylla kravet på kunskaper i det andra inhemska språket för offentliga tjänster.
Och dessutom konkurrerar de ut ålänningarna på den åländska arbetsmarknaden.
Om det officiella Åland tycker illa om att det sker ett inflöde av välutbildade nylänningar, åbolänningar och österbottningar i det åländska samhället så är det enkelt uttryckt deras eget problem. Blir problemet tillräckligt stort är det väl bara att återinföra den obligatoriska finskan i studentexamen.
Det är knappast svårare för en åländsk skolelev att lära sig finska än vad det är för till exempel en Ekenäselev eller en Närpeselev. Allt beror på viljan och motivationen. Samhällets ansvar är att klart visa att ett oöverlagt ämnesval kan få stora konsekvenser.
John-Erik Jansénjohn-erik.jansen@vastranyland.fi
Publicerad 15.05.2009 17:08
