Viola Renvall – en pärla bland finlandssvenska lyriker

I Saga Viola Magdalena Renvall – En författares liv lär vi känna en av 1900-talets mest älskade finlandssvenska poeter och barnboksförfattare, Viola Renvall. I biografin återberättar Ulla Sjölind på ett engagerande sätt Violas liv, varvat med intressanta dokument; fotografier, citat ur tidningsrecensioner samt ett sjuttiotal dikter av Viola.

böcker

Bok: Saga Viola Magdalena Renvall – En författares liv
Författare: Ulla Sjölind
Förlag: Eget förlag (Ulla Sjölind), 247 s.

Viola Renvall (1905-1998) växer upp i en borgarfamilj i Tammerfors och får uppleva både inbördeskrigets fasor och ungdomens sorglöshet.

Efter studenten flyttar hon till Helsingfors för att studera inhemsk litteratur på universitetet. Studielivet med fritidsnöjen slukar pengar för Viola och bästa väninnan Mita, vilket framkommer ur de skamsna brev hem där Viola ber föräldrarna skicka mera pengar.

Brev till Tegengren och Hemmer

Redan som ung flicka när Viola en dröm om att bli författare, men vågar knappt hoppas på att drömmen skall bli sann.

Som 19-åring vågar hon äntligen kontakta sin idol, den etablerade poeten Jacob Tegengren (1875-1956). Beundrarbrevet blir startskottet till en 30-årig brevvänskap – även en liten förälskelse, trots att Tegengren har fru och barn.

Jarl Hemmer (1893-1944) är en annan författare som Viola skriver till i syfte att få kommentarer på sina litterära alster. Hemmers svar är ärligt kritiska och de hjälper Viola att komma ut med en första diktsamling, Inom kretsen 1929.

Vid samma tider börjar en spirande författaryngling och folkskollärare från Österbotten skriva till Viola, i hopp om att få hjälp med sina dikter. Småningom blir brevväxlingen allt intensivare och Viola kan slutligen inte förneka att denne Hjalmar Krokfors är hennes verkliga själsfrände. Något år senare gifter sig paret.

Efter studierna hade Viola valt läraryrket liksom sin pappa. Att skriva fortsatte hon dock med vid sidan om, även med små barn och hushåll att sköta.

Violas dikter blev uppskattade för deras naturtrogenhet. Hon inspirerades speciellt av den vackra miljön på Hjalmars hemort Esse.

Aktiv skribent livet ut

Efter 20 år som lärare vid Pargas svenska samskola blir Viola pensionerad, men fortsätter ge ut diktsamlingar regelbundet.

Kyrklig verksamhet, meditation och retreats stod Viola nära, speciellt på senare dar. I detta fick hon sällskap av Hjalmar, som var aktiv inom den kristna församlingen.

De religiösa motiven är närvarande också i diktningen, men Viola själv ville inte bli stämplad som en kristen författare, för att ”de flesta tror att kristen lyrik är dålig, banal eller klichéartad” som hon själv uttrycker det i en parentes i dagboken.

Barndikter, naturdikter, religiösa dikter – Viola kunde ha placerats i många fack. Men hon höll sig hursomhelst sin stil trogen livet ut, utan att påverkas av samhällsförändringar särskilt mycket. Hon följde aldrig i modernisternas fotspår, mer än att hon bytte ut rimmet mot fri vers.

Produktiv författare

De 16 diktsamlingar som Viola hann utkomma med under sin livstid speglar olika faser i hennes liv; ungdomsåren, kärleken till Hjalmar, moderskapet, barnbarnen, döden. Hon beskådar vardagens små under och missöden på ett träffsäkert sätt genom trygga, återkommande symboler och klassiska bildspråk.

Violas texter är framförallt fyllda av glädje – recensenterna hyllar dem för deras inneboende livstillvändhet. De är stöpta i en form som alla kan ta emot, skriver Bror Rönnholm i Åbo Underrättelser år 1990.

Diktspråket är enkelt på många sätt, vilket inte alltid föll i god jord hos recensenterna, som kunde kritisera det för att vara barnsligt eller upprepande.

Viola Renvall utsattes dock aldrig för någon hemskt frän kritik och åtnjöt en stabil ställning bland sina läsare under hela sitt författarskap. Viola växte till att bli en av de mest lästa finlandssvenska lyrikerna, älskad inte minst för sina stämningsfulla juldikter och fantasifulla sagor om skogsfolket.

Under sina sista levnadsår fick Viola synliga bevis på att hon var uppskattad som författare, däribland en egen gata i Pargas och den årliga tillställningen Diktens dag på Viola-dagen.

FRIDA AHTOKARI

vnred@vastranyland.fi

Publicerad 02.03.2010 20:14

Kommentarer

Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.