Orientens exotism

Konsthistorikern Tomas Björk har i ett digert och rikt illustrerat verk redogjort för den bild man i Sverige på 1800-talet hade av den så kallade Orienten. Ordet kommer från latinet och avser uppgående eller öster.

Bok: Bilden av ”Orienten”. Exotism i 1800-talets svenska visuella kultur.

Författare: Tomas Björk.

Förlag: Atlantis 2011. 456 sidor, illustrerad.

Trots att tyngdpunkten i boken vilar på hur konstnärerna uppfattade den muslimska världen ger den samtidigt en insyn i de politiska, ekonomiska, religiösa och samhälleliga förhållandena på den tiden. Björk understryker ofta den vanföreställning man hade i väst om vår civilisations överlägsenhet och om den ”vita mannens” uppgift att sprida sin kultur. Övermodet i väst var ofta helt påtagligt.

Björk har delat in boken i tre huvuddelar, nämligen dels de teckningar och målningar som svenska konstnärer åstadkom om Orienten, dels hur man i Sverige över huvud taget såg på denna del av världen, dels vad som skedde när dessa människor och miljöer flyttades till en europeisk kontext. Det mesta tilldrar sig i Turkiet, Egypten och Nordafrika samt även i södra Spanien.

Den obekanta Orienten

Orienten hade ju länge varit tämligen obekant för gemene man, trots Karl XII:s långa vistelse hos turkarna efter slaget vid Bender. Turismen hade ännu inte kommit i gång på allvar. Man beundrade det antika Grekland och Rom, men såg ner på den muslimska världen. De första svenskar som rörde sig i dessa trakter var konstnärer, diplomater och militärer. Till exempel Anders Zorn reste till Turkiet år 1885 på sin bröllopsresa och besökte även många andra länder i området, vilket även framgår av hans egen produktion.

I väst ansåg man sig representera en högre civilisation, medan man i den muslimska världen snarare ansåg västerlänningarna som ett uttryck för kolonialism och imperialism. Men för all del, visst kan ju det osmanska väldet också betraktas som imperialistiskt. I väst beklagade man de antika minnesmärkenas förfall och förvånade sig över dålig hygien, turkiska bad, pyramider, sfinxer, mumier, moskéer, harem, slöjor och annat förbryllande. Erotiken i orienten var ett tacksamt motiv för konstnärerna, men man får utgå ifrån att målningar från slutna harem i regel är rena fantasier.

Växande turism

Så småningom kom även turismen i gång och härtill bidrog också kungliga besök. Ett roande foto föreställer de svenska prinsarna Carl och Eugen i beduinklädsel år 1885. Öppningen av Suezkanalen, Orientexpressen och olika världsutställningar bidrog till att öka kännedomen och turismen. Vid en orientalistkongress i Stockholm år 1889 talades 24 språk. I finare hem hade man ofta ett rökrum för herrarna utstyrt på turkiskt manér.

Boken är på nästan varje uppslag försedd med målningar, xylografier (= träsnitt) eller fotografier som ger läsaren en mångsidig bild av Björks tema. Det ligger ett omfattande och tidskrävande arbete bakom detta vackra verk, som samtidigt är både lättläst och informativt.

ULF-ERIK SLOTTE

kultur@vastranyland.fi

Publicerad 16.02.2012 10:28

Kommentarer

Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.