Göran Wadenström är borgmästar Munte som har ett helt gäng medborgarare, som kallas "muntrar". FOTO: NINA AHTOLA

Landet Oz nästan färdigbyggt

Skådespelarna slipar sina roller och repliker, folk yr omkring. Emellanåt slår regnet i backen, sedan tittar solen fram. Snart är det premiärdags. Smaragdstaden tar form.

Allting har gått vägen så här långt. Regissören Bobo Lundén är väldigt nöjd med rollbesättningen och insatserna från hela teamet. Scenografi, musik, dräkter – allting stöder helheten som kallas både magisk, medryckande och musikalisk.

Endast några veckor återstår till premiären av Trollkarlen från Oz torsdagen den 30 juni. Eftersom Oz är ett land där det händer magiska och fantastiska saker, har teamet ställts inför många utmaningar. Hur gestaltar man i praktiken ett sjungande vallmofält? En flygande regnbåge? En trappa som kommer och går?

– Vi lovar att publiken blir överraskad, säger Jan Lindroos, producent för sommarteatern och verksamhetsledare för Västnyländska ungdomsringen.

Vridscen, videoscreen

Scenografen Petri Horttana och Bobo Lundén hittade snabbt ett gemensamt språk, och i fråga om de konkreta lösningarna har Kim Snygg haft en nyckelroll.

Många tekniska innovationer prövas vid Raseborgsscenen i år. Vridscenen som byggts drivs dock snarare med slavarbete än teknologi. Däremot är en videoscreen för första gången i bruk på utescenen.

– En väldigt stor sådan, säger Petri som trivts med att bygga upp en visuell värld där verklighet och saga möts.

– Vridscenen behövs för det finns så många underbara miljöer i landet Oz. Det blir både rörelse och rytm, säger Bobo.

Kretsgång och cirkel

Cirkeln är en central form som går igen på olika sätt, inte bara i vridscenen.

– Känslan av rundhet, av en resa i evighet. Det är genomgående samma grundtanke, enkelt men genialt, säger Bobo.

Viktig är också musiken och kapellmästaren Teddy Granroths insats. Allt från enkla melodier till rockande grepp utlovas.

Samhällskritik och saga

Bobo Lundén, som också skrivit manuset på basen av boken, brinner för berättelsen som är samhällskritik och saga på samma gång. Det finns symbolik och mening i både detaljer och helhet. Ordet blir kött, säger han.

– Varje person behöver mod, hjärta och hjärna. Mod att stå för det hon tycker och inte låta sig påverkas av andra. Och av reklamen som vi matas med.

Huvudpersonen Doroty (Marika Karlsson) och hunden Toto (Jennifer Karlsson, Sofia Manninen) sveps i väg av en virvelvind från tågstationen i Karis och landar med bänk i landet Oz. Den resa Doroty gör i Oz sker på flera plan. Vännerna i Oz, Fågelskrämman (Kim Snygg), Plåtmannen (Dan Idman) och Lejonet (Per-Erik Krook) är samtidigt olika sidor av henne själv. Mera om handlingen ska inte yppas i det här skedet

Fyrtio amatörskådisar

Originaluppsättningen i Raseborg motsvarar inte exakt den kända filminspelningen från 1939, men det finns element att känna igen.

Sammanlagt medverkar 40 amatörskådespelare från hela Västnyland. De är allt från medborgare i Munterland, plåtskog, flod och vallmofält till åkersorkar, småhäxor, slavar, flygande apor och regnbågsfolk.

– Jag är med för 22:a gången i Raseborg. Den här gången är jag flygande apa, militär och regnbågsbärare, säger Kåre Collin.

Han tycker att Bobo Lundéns sätt att involvera alla är det bästa som hänt Raseborgs sommarteater.

– Ingen känner sig utanför. Oberoende av roll är man lika viktig.

MARIT LUNDSTRÖM

marit.lundstrom@vastranyland.fi

Publicerad 17.06.2011 19:28

Kommentarer

Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.