I mars besökte Antonis Dhallaris ett vintrigt Raseborg tillsammans med det grekiska parlamentet. Nu är han tillbaka med sin hustru Roula och ett tjugotal grekiska dansare för att lära västnylänningarna dansa. FOTO: MAGNUS LINDBERG

Låt dansande ungdomar förändra samhället

Dans kan fungera som ett ännu starkare påverkningsmedel än politiken. Det har Roula och Antonis Dhallaris från kulturföreningen Artemis fått uppleva på den grekiska ön Leros. Deras vision är att med dansen som verktyg knyta internationella kontakter. Det ger unga greker självförtroende och framtidshopp.

Natten till söndagen när åskan dånade som värst, anlände ett tjugotal kvickfotade grekiska ungdomar till Ekenäs med lustiga instrument. Några är musiker, andra dansare. Under den kommande veckan skall de uppträda offentligt på gator, torg och restauranger.

Let´s dance, har man lust att ropa. Tankarna går osökt till de många turisttavernorna där grekisk ouzo flödar i den ljumma Medelhavsnatten. Men så enkelt går det inte att få det grekiska ledarparet Roula och Antonis Dhallaris att ta på sig dansskorna. För dem innefattar dans en betydligt djupare ideologi.

Grekisk dans med djup

– Det måste finnas en orsak för att jag skall dansa. Grekisk dans är känslor, minnen och lyrik. Det finns en grekisk dans för precis varje sinnesstämning. Dans är mer än performance för oss, säger Antonis.

– Det handlar om att uttrycka sig själv, fyller Roula i.

I Grekland dansar man som bekant överallt, på kaféer, restauranger och i hemmen. Hur många grekiska danser finns det egentligen? Alla öar och regioner har sina egna varianter.

– Ingen vet, säger Roula. Vi talar om tusentals. Det finns inte en människa som behärskar alla.

Förändring hör livet till

Paret är entusiastiska när det talar om sitt livsverk. Sedan flera år tillbaka är de verksamma inom kulturföreningen Artemis, som sedan starten 1997 lyckats värva över sexhundra medlemmar av de drygt åttatusen invånarna på ön.

Tankarna går osökt till den lokala dansskolan Hurja Piruetti i Raseborg. Först kommer barnen, därefter fastnar föräldrarna på kroken.

Verksamheten på ön omfattar förutom dans och musik även andra fritidsaktiviteter, bland dem schackspel som inte bara sker till husbehov. De årligen återkommande internationella tävlingarna på ön är redan en tradition. Grundvisionen är trots allt att föra de gamla kulturtraditionerna inom dans och musik vidare.

– Om man inte känner sin historia, kan man heller inte tackla framtiden, säger Antonis.

Han är bestämd på den punkten, samtidigt som han betonar vikten av att tillföra dansen, livet och samhället nya impulser.

– Om vi hade tillgång till en tvåhundra år gammal film med grekiska danser, kunde vi känna igen mycket, men också se att saker förändrats, säger Antonis.

– Livet förändras hela tiden, såsom det ska göra.

Bryssel, Paris och Raseborg

Artemis grundades i slutet av 1997 och fungerar med sina många internationella utlöpare som ett undervisnings– och kulturcenter på ön. Under åren som gått har man i olika konstellationer besökt bland annat New York och Toronto. Man har även dansat i Serbien, Bulgarien, Egypten och delar av Asien.

Av de nordiska länderna har man besökt Danmark. Nyligen stod Bryssel i tur. Efter Raseborg väntar Paris.

– Vi får invitationer från hela världen där människor ber oss komma och lära dem dansa grekiska danser, säger Roula.

Hellre dans än politik

Antonis, som är politiskt aktiv på ön och en idealist i själ och hjärta, har till sin stora glädje fått uppleva större attitydförändringar hos den unga befolkningen på ön via dansen, än vad det politiska systemet någonsin kunnat åstadkomma.

– Dansen är ett verktyg för oss. De unga Lerosborna får en chans att se världen. Internationella kontakter vidgar deras sinnen och skapar självförtroende, säger Antonis.

– Slowly, slowly, långsamt, långsamt förändras det grekiska samhället. Vi måste tro på förändring och börja med de unga, säger Roula.

Det är kanske fördomar om Medelhavsmentaliteten som spökar i bakgrunden, men ledarna förefaller att vara sällsynt välstrukturerade och långsiktigt målinriktade utifrån en klar pedagogisk linje. Vid 12-årsålder får de unga övernatta utan föräldrar på någon av de närbelägna öarna, vid 15-årsålder åker de på en längre resa inom Grekland. Två år senare är det dags för den första utlandsresan. Genom Artemis har hundratals ungdomar redan i år fått se världen och lära sig ta ansvar.

– Det är utmanande att resa ut i världen med ett tjugotal ungdomar. Men det sköter sig utmärkt och vi är så stolta över dem, säger Roula.

Är det svårt att lära sig dansa grekiska danser, undrar jag försiktigt. Nej bedyrar, paret med en mun.

– Det är ju enkla vanliga människor som fött fram de olika danserna. Varför skulle de då vara svåra att dansa för andra enkla människor?, undrar Antonis förvånat.

– Med rätt attityd, kärlek till den grekiska dansen och lite träning, så kan alla lära sig dansa dem.

CAMILLA LINDBERG

camilla.lindberg@vastranyland.fi

Publicerad 26.07.2010 19:32

Kommentarer

Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.