Joakim Metsämäki på bas, Rufus Malén på gitarr och Simon Förström på trummor rockar i replokalen i Kronomagasinet. Marko Hakala på gitarr finns längst till höger i ett lysande läge. FOTO: NINA AHTOLA

Ateistisk punkrock från Jägarbacken

De har ”this fucked up world” som främsta inspirationskälla och gör låtar om öldrickande, zombier och religionens funktion som hjärntvätt. Säg hej till Detested orchestra, som i dag ger ut skivan ”In the name of nothing”.

Bandet består av sångaren, gitarristen och frontfiguren Rufus ”Ruffe” Malén, trummisen Simon ”Simme” Förström, basisten Joakim ”Joa” Metsämäki och gitarristen Marko Hakala, som även han vrålar till i mikrofonen då och då. De har tidigare figurerat i band som Cross the line, Scumbag och Incest.

Grabbarna är snälla och ödmjuka när vi möts, men så har de också avreagerat sig ordentligt på sistone med att spela punk som spretar än åt hardcore- och än åt ska-hållet. Innehållsmässigt är skivtiteln talande.

– Vår musik är ateistisk. Den kan verka lite satanistisk, men det är bara kritik mot organiserad religion. Tro i sig är helt bra, säger Ruffe, som skriver alla texter själv i och med att han tycker att det hör till sångarens uppgift.

– Världen är skit, därför skriver Ruffe sådana texter som han gör, förklarar Simme och funderar vidare på att det finns för mycket orättvisor här i världen.

Jägarbacken

Vad gäller de musikaliska influenserna nämner de namn som Nofx, Rancid och Totalt jävla mörker innan Metsämäki sammanfattar det hela kort och koncist.

– Vi har alla olika artister som vi inspireras av, men vi låter som en blandning av Choking victims och Against all authority.

Ruffes röst är för övrigt speciell. Den lite släpande, skrikande, sjungande och vrålande rösten i kombination med ett grymt, medvetet otydligt, engelskt uttal passar musiken perfekt. Han började sjunga för att sångaren i det förra bandet hoppade av.

– Jag skriker ju mest, men tänkte aldrig att jag skulle kunna göra det så bra.

I och med att alla fyra, plus en rad medlemmar i tidigare band och andra projekt, bor på Jägarbacken i Ekenäs har begreppet ”Jägarbackan hardcore” blivit myntat. Följaktligen står det ”JBHC” på Simmes bastrumma.

– Det är en ful grej helt enkelt, då vi alla råkar bo där, säger Ruffe.

Kronos husband

Nya skivan har de gjort helt på egen hand, men det internationella skivbolaget Skagency records hjälper till med marknadsföringen. Skivsläppet till ära har de även tryckt upp t-skjortor till försäljning. Allting ska säljas billigt under årets spelningar, som går av stapeln åtminstone i Ekenäs och Helsingfors.

– Vi bryr oss inte om pengarna. För det vi får en köper vi material för att trycka någonting nytt.

Förutom ett intresse för punk har de unga männen en gemensam bakgrund som skejtare. Det förklarar varför de är så hemmastadda i Kronomagasinet i Ekenäs att de kallas för ”husbandet”. De hänger i Krono, repar i Krono, spelar in låtar i Krono, och i kväll firar de sitt skivsläpp med en röjig gratiskonsert i, just det, Krono. Genreöverskridande Raseborgsbandet Backyard boogie värmer upp. Ruffe garanterar att det blir röjigt.

– Ingen har blivit allvarligt skadad på våra spelningar. Inte ännu...

JOHAN KVARNSTRÖM

johan.kvarnstrom@vastranyland.fi

Publicerad 04.03.2010 17:56

Kommentarer

Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.