Genomskinlighet och munkavle i Sjundeå
”Dagens sätt att ”splittra och regera” gagnar varken kommunen eller Sjundeåborna”Sjundeåstyrelsens möten har under året präglats av motsättningar, diktat och begränsningar som ofta gällt medlemmarnas yttrandefrihet. Situationen har varit mycket olustig men jag har i det längsta dragit mig för att ta upp den i offentligheten.
Nu har dock styrelsemedlemmarna Laakkonen, Rahkola-Toivanen och Westermarck gått för långt. I en märklig intervju (diktamen?) i Kirkkonummen Sanomat 4.10 har de kommit fram med påståenden och beskyllningar som inte kan stå oemotsagda.
Med sin knappt ett års erfarenhet av kommunalförvaltning kritiserar trion starkt de s.k. gamla beslutsfattarna i Sjundeå. Dessa påstås bl.a. under åtta ”feta år” ha lyckats bibehålla kommunens skuldbörda på en hög nivå.
Kommunen har haft en mycket kraftig befolkningstillväxt och gjort stora investeringar i ett högstadium, i byggprojekt för omstrukturering av hälsovården, utvidgning av äldreboende- och daghemstjänster m.m. Och trots detta i jämförelse med många andra kommuner lyckats hålla sin ekonomi på en hyfsad nivå. Kommunens ekonomiska ställning är svag men med sådana förpliktelser har man inte kunnat lägga pengar på hög.
Att kommunens historieverk väckt så stor uppståndelse är också det förvånansvärt. En tidigare kommunstyrelse godkände projektet och kostnadskalkylen för 3-4 år sedan och anslag har intagits i flera budgeter. Då texten och bildmaterialet redan sammanställts och betalats och endast översättning, ombrytning och tryckning återstår är redan tanken att nu avbryta arbetet galen. Dessutom återfås en stor del av pengarna som försäljningsinkomster.
Trion efterlyser också arbetsro i styrelsen. Den anser att en del av de s.k. gamla beslutsfattarna inte kan samarbeta då de opponerat sig mot ordföranden Janne Laakkonens sätt att leda mötena och två av dem t.o.m. marscherat ut i slutet av ett möte. Trion har tydligen inte alls märkt att nästan hälften av de i regel överlånga mötena fyllts av ordförandens monologer och upprepningar av beredningstext och föredragarens inledning.
En del av mötesdeltagarna har haft svårare än andra att få sin röst hörd. Om man lyckats få en taltur men framfört åsikter som inte omfattats av ordföranden har det rätt ofta hänt att man blivit överröstad och avbruten. Endast ordföranden har ansett sig ha rätt att utan tidsbegränsning kommentera allt och t.o.m. att förvränga det som tidigare sagts.
Vill man protestera konstaterar ordföranden att man inte fått ordet och några gånger har han framfört hotelser om varning (!). På sistone har trion inte haft framgång i omröstningarna i styrelsen, i fråga om historieverket blev den ensam. Då majoriteten inte böjer sig för minoritetens krav kan majoriteten inte samarbeta!
Ordföranden har ofta talat om behovet av genomskinlighet i verksamheten. Detta står i en märklig kontrast till rapporten i VN 3.10 om ”munkavle i Lojo sjukvårdsnämnd”, där ordförande Laakkonen förbjudit nämndmedlemmarna att yppa något om diskussionen i nämnden. Samma försök har han gjort i styrelsen.
För en som varit länge med och vet att sakerna kan skötas på ett annat sätt har detta varit svårt att svälja. Frågan belyses på ett förtjänstfullt sätt av justitierådet Henrik Grönqvist i en insändare i VN 7.10.
Trots att åsikterna i Sjundeå också tidigare gått isär har man kunnat samarbeta över parti- och språkgränserna. Det ännu för några år sedan använda uttrycket Sjundeåkonsensus var inte bara tomma ord, utan alla tänkte i slutändan enbart på Sjundeåbornas bästa.
Dagens sätt att ”splittra och regera” gagnar varken kommunen eller Sjundeåborna!
Merja Laaksonen
kommunfullmäktige och -styrelsemedlem
Publicerad 09.10.2009 17:01
