Kyrkoherde Markku Salminen, här med hundarna Gunvald och Asterix, sprider den ortodoxa läran i Västnyland. FOTO: NATHALIÉ RÖNNBERG

En traditionsfast religion

Den ortodoxa kyrkan är jämförelsevis liten i Finland, men en av de största kyrkorna inom kristendomen. Och i Västnyland fortsätter den stabilt att locka till sig fler anhängare.

På nyårsafton fyller Markku Salminen 50 år. Det informella födelsedagsfirandet går i religiösa tecken på andra sidan Östersjön, inte helt otippat eftersom Salminen är kyrkoherde i Helsingfors ortodoxa församling sedan 2009. Sedan drygt två år tillbaka bor han i Ekenäs med hustrun Ulla.

– Vi har inte ångrat beslutet en sekund, vi gillar atmosfären här och att det är litet och mysigt.

Salminen är född och uppvuxen i Kouvola. Motiveringen till varför det blev det ortodoxa är glasklar.

– Jag kände jag att jag saknade något, och ortodoxin var svaret. Jag valde just den ortodoxa läran eftersom den består, den värnar verkligen om traditioner.

Positiv trend

Salminens församlingsområde sträcker sig från Hangö till Borgå. I Ekenäs finns en inofficiell ortodox förening med ett 40-tal medlemmar, medan den närmaste ortodoxa kyrkan finns i Hangö. Det förekommer även sporadiska ortodoxa gudstjänster i Karis och Kyrkslätt. Centrum för arbetet i Västnyland är i Lojo.

– I hela Västnyland finns ungefär 1 400–1 500 ortodoxa. De ökar hela tiden i Raseborg och Ingå, i Hangö är medlemsantalet i församlingen mer stabilt. När jag prästvigdes 1988 hade församlingen under 14 000 medlemmar, nu är de närmare 20 000.

Förutom helt nya troende, finns det även många som konverterat till den ortodoxa läran i församlingen. Den positiva trenden i ett ökat antal församlingsmedlemmar har varit stabil, med ett lite tuffare år i fjol på grund av massutskrivningarna från den evangelisk-lutherska kyrkan.

– Diskussionen som fördes i medierna fick en inverkan, trots att den inte blev lika stor hos oss.

Man och kvinna

Den ortodoxa kyrkan tog ingen del i fjolårets heta debatt om till exempel äktenskap mellan homosexuella.

– För det mesta diskuteras det inte över huvud taget. Kyrklig vigsel är ett förbund mellan en man och en kvinna, något annat är något annat.

När det gäller synen på kvinnors roll inom den ortodoxa kyrkan finns det även en klar avgränsning.

– Kvinnor har fått en allt mer framträdande roll inom till exempel förvaltningen och diakonin. Men prästämbetet är enbart för män.

Salminen tillhör dock en grupp inom den ortodoxa läran som av vissa anses som heretiker.

– Jag anser att människor är betydligt mer än bara sin sexuella läggning eller sin könstillhörighet. Alla är kallade att höra guds ord, det är inte min uppgift att sätta gränser.

Språkrik religion

Salminen har även en sex år lång sejour som präst inom den finska ortodoxa kyrkan i Sverige i sitt bagage.

– Det var en annorlunda erfarenhet, där räknas den ortodoxa kyrkan endast som en invandrarkyrka, i Finland har den en nationell status.

Språkkunskaper verkar vara en nödvändighet för en ortodox kyrkoherde.

– Gudstjänsterna författas främst på finska och kyrkoslaviska (ryska), men de förekommer även på andra minoritetsspråk, säger Salminen som behärskar finska, svenska, engelska, tyska samt lite kyrkoslaviska och några ord franska.

Salminen känner varmt för svenskan och ett tvåspråkigt Finland, såväl i vardagen som inom den ortodoxa läran.

– Det är en rikedom att ha möjligheten att få bo i ett så mångkulturellt och mångspråkigt samhälle som Finland är.

Sjungande gudstjänst

Den ortodoxa läran upplevs som strängare än till exempel evangelisk-lutheranism.

Under de ortodoxa kyrkornas gudstjänster finns det sällan bänkar och inte heller någon orgel.

Gudstjänsten recitativ, där prästen sjunger texten. Men Salminen intygar att en sångröst lik Michael Jacksons inte är ett måste för prästämbetet.

– Jag sjunger falskt hela tiden. Jag brukar tänka att gud gav mig det så att jag inte ska få allt för bra självförtroende, säger han med glimten i ögat.

Fyra längre fasteperioder är ett annat betydande inslag inom ortodoxin fortsättningsvis. Även sakramenten är heliga och har en central roll.

– Många upplever att det är skönt att bikta sig. Minst varje år borde man bikta sig och gärna fyra gånger per år.

Betyder det att den ortodoxa läran räknar med att alla människor syndar konstant?

– Ja, ingen är felfri. Kristus, och Kristus allena var den gudomliga och en sann Gud, alla andra är syndare.

Den ortodoxa kyrkan har ingen klar uppfattning om vad som händer efter döden. Det är inte heller svartvitt vem som hamnar i helvetet eller i himmelen, berättar Markku Salminen.

– Att tillhöra den ortodoxa kyrkan är ingen garanti för att komma till himlen, det är kärleken som avgör. Det finns ett talesätt som säger att på helvetets golv finns prästskallarna, säger han och fyrar av ett bullrande skratt.

NATHALIÉ RÖNNBERG
nathalie.ronnberg@vastranyland.fi

Publicerad 30.12.2011 10:24

Kommentarer

Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.