Slutstimulerat

”Nu är det slut på stimulansåtgärderna i den offentliga ekonomin i Finland”

De ekonomiska siffrorna pekar igen uppåt, sysselsättningen förbättras, orderböckerna fylls och tron på framtiden stärks. I en sådan situation gäller det att dra åt svångremmen i statsbudgeten eftersom näringslivets hjul igen förväntas rulla utan extra hjälp. Nu är det slut på stimulansåtgärderna i den offentliga ekonomin i Finland.

Det framgick då finansminister Jyrki Katainen (Saml) i onsdags presenterade ministeriets budgetförslag, som i dag kommer att ges offentlighet mera i detalj. Budgetförslaget innebär att totalkostnaderna hålls på samma nivå som i år, men trots det tvingas staten även nästa år att öka sin lånebörda med nästan nio miljarder euro.

På inkomstsidan vill finansministeriet framförallt skärpa energibeskattningen, vilket naturligtvis ligger i tiden på grund av det globala behovet och landets förpliktelser att sänka koldioxidutsläppen. Det är logiskt, men svider i alla fall i skinnet för exempelvis husägare som nästa år kan räkna med en höjning av olje- och eluppvärmningskostnaderna med cirka 250 euro.

Också gottegrisar får bereda sig på ökade kostnader om man fortsätter med samma snaskförbrukning som tidigare – skatten på sötsaker, glass och läskedrycker stiger.

Åtgärderna går i linje med regeringens tidigare agerande – betoningen på indirekt beskattning ökar och progressiviteten i den totala skattebördan minskar.

Det finns också anslagsökningar i finansministeriets budgetförslag. Bland annat föreslår ministeriet att de lägsta folkpensionerna höjs med minst 100 euro, att barnbidrag, hemvårdsstöd och vissa dagpengar i framtiden höjs i takt med det allmänna kostnadsindexet och att utvecklingsbiståndet höjs med 75 miljoner.

Det är totalt sett fråga om relativt små förändringar som finansministeriet föreslår. Kravet på strukturella ingrepp för att kunna möta de framtida utmaningarna, framförallt de demografiska – en snabbt åldrande befolkning och allt färre medborgare i arbetsför ålder – skjuter man på framtiden.

Finansminister Katainen har klart för sig vad som krävs – höjd pensionsålder, ny kommunreform (större enheter), skattereform, kostnadsnedskärningar och skattehöjningar. Av någon anledning vill han i alla fall skjuta upp alla dessa stora beslut och åtgärder till efter riksdagsvalet i vår.

Eftersom vi inte har någon tid att förlora så ger regeringen en svag och rädd bild av sig själv genom att skjuta alla stora beslut på framtiden. Förändringarna i vår åldersstruktur och de ekonomiska utmaningar de innebär har vi känt till redan länge.

Inte heller den ekonomiska krisen har ändrat på den situationen, behovet av strukturella åtgärder är lika stort som före krisen. Ja, kanske till och med större eftersom vi nu sitter med en större skuldbörda än för ett par år sedan. Den bördan kommer dessutom att växa ytterligare de närmaste åren, trots att vi går mot ljusare tider.

I normala fall brukar finansministeriets budgetförslag inte genomgå stora förändringar då regeringen i slutet av augusti behandlar budgeten och riksdagen i december slutligen godkänner den.

Regeringspartierna vill emellertid sätta sitt bomärke i varje budget och initiativ av olika slag är även nu att vänta.

Centern kom redan i går med ett utspel då riksdagsgruppens ordförande Timo Kalli i Samlingspartiets nättidning Verkkouutiset berättade att Centern i regeringens budgetförhandlingar om tre veckor kommer att föreslå skärpt inkomstbeskattning för högavlönade.

I finansministeriets budgetförslag rörs inte inkomstskatteskalorna och att Samlingspartiet skulle gå med på Centerns förslag för höginkomsttagare förefaller ytterst osannolikt.

Centerns förslag är väl närmast ett politiskt drag inför riksdagsvalet. Så gott som hela oppositionen är inne på samma linje – inkomstskatten borde höjas för dem som förtjänar mest. Centerns markering kan samtidigt ses som ett led i försöken att få tillbaka tidigare anhängare som hotar gå över till Sannfinländarna.

Tommy Westerlund
tommy.westerlund@vastranyland.fi

Publicerad 29.07.2010 16:06

Kommentarer

Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.