Dold grupp av utslagna

"Ju längre sysslolösheten varar desto större är risken att de unga inte bryr sig om att utbilda sig vidare."

I vårt land lever 32 500 personer mellan 15 och 29 år i ett utanförskap – de är utan jobb, studerar inte heller och har inte ens registrerat sig som arbetslösa arbetssökande. Den här skaran utgör den hårda kärnan av de 51 500 personer i sin åldersgrupp som står utanför arbetslivet. Av dem har inte ens hälften, bara 18 800 personer, kontaktat arbetskraftsmyndigheterna och meddelat att de är arbetslösa och söker jobb.

De här nedslående uppgifterna ger en rapport sammanställd av Statistikcentralens utvecklingsdirektör Pekka Myrskylä, som Näringslivets delegation EVA publicerades i onsdags.

Alla de unga som efter grundskolan inte får jobb eller en studieplats på andra stadiet räknades in i skaran av utslagna, som utgjorde hela fem procent av åldersgruppen 2010. Nästan en fjärdedel var unga med invandrarbakgrund och var tredje hade ett främmande språk som modersmål, vilket ger en klar fingervisning om att utslagning har en stark koppling till integrationen av invandrare.

Merparten av de inflyttade västnylänningarna med invandrarbakgrund kan berätta om svårigheterna att få in en fot på arbetsmarknaden trots att de har deltagit i språkkurser och yrkesförberedande arbetskraftsutbildning. Det är de burmesiska flyktingarna som kom till Hangö 2007 exempel på – ändå fyller de inte ens Myrskyläs definition på utslagning.

Deras språkkunskaper inte är tillräckliga i arbetsgivarnas ögon och därför får de inte jobb. Knagglig finska var nyligen orsaken till att en burmesisk man från Hangö inte antogs till en vuxenutbildning i byggbranschen. När han ville förkovra sig och gå ytterligare en språkkurs i finska blev det back med motiveringen att det finns så många utlänningar som kommit senare än han till landet och är i behov av språkundervisning.

Hans vilja att anpassa sig till vårt samhälle, lära sig språket, få ett jobb och försörja sin familj tycks det inte vara något fel på. Man får hoppas att motgångarna inte lamslår ivern.

Arbetslöshet har alltid varit ett större problem för de lågt utbildade. Hela 20 procent av dem som endast hade grundskolutbildning räknades som arbetslösa 2010, medan utbildning på mellannivå sänkte siffran till tolv. Av de högt utbildade var bara fem procent arbetslösa.

I framtiden kommer de lågt utbildade att ha allt sämre förutsättningar att hävda sig på arbetsmarknaden för att efterfrågan på den sortens arbetskraft minskar. Samtidigt konkurrerar de växande skarorna av invandrare om just de här jobben.

De senaste 20 åren har det skett en omfattande strukturomvandling på arbetsmarknaden, och det har försvunnit ca 450 000 arbetstillfällen på basnivå. Samtidigt har det uppstått 145 000 nya arbetstillfällen som kräver utbildning på mellannivå och hela 320 000 nya arbetstillfällen för dem som är utbildade på lägre eller högre högskolenivå.

Den här omvandlingen har att göra med att de stora årskullarna som har lämnat arbetslivet hade en låg utbildningsnivå. När ny arbetskraft rekryteras höjs också utbildningskraven.

Ett beklämmande drag är att utslagning och marginalisering går i arv. Av föräldrarna till de unga i den gruppen är hälften i samma belägenhet. När familjerna drabbas av motgångar som att förlora jobbet, råka ut för ekonomisk misär och tappa fotfästet i livet, går det ut över barnen. Till bilden hör ofta missbruk av alkohol och droger och psykisk ohälsa.

Värst drabbade är de barn och unga som måste tas om hand och placeras utanför hemmet. Oddsen är inte goda för tonårspojkar som har omhändertagits och vuxit upp på flera olika hem och anstalter. I vuxen ålder har tre fjärdedelar av dem bara grundskolutbildning. Var fjärde var antingen arbetslös eller pensionerad som 23–24-åring.

Att styra in de 32 500, som har en tillvaro utan inkomster, skolgång eller jobb, på ny bana borde ha högsta prioritet. Utbildning är lösenordet, ju längre sysslolösheten varar desto större är risken att de unga inte bryr sig om att utbilda sig vidare. Av de som slår dank ett år efter grundskolan är det bara 40 procent som senare tar en examen på andra stadiet. Om tiden förlängs till tre år sjunker andelen till 20 procent av skaran.

Vad är det som tar kål på var femte pojkes och var tionde flickas lust att lära sig mera efter grundskolan? Att låta bli att skaffa sig ett yrke är ett ödesdigert val för framtiden.

Anneka Pitkänen
anneka.pitkanen@vastranyland.fi

Publicerad 03.02.2012 17:07

Kommentarer

Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.