AKT och mobbningen

"Vare sig Räty till slut blir dömd eller inte skadar hans agerande fackets trovärdighet i kampen mot mobbningen."

Nästan en tredjedel, 29 procent, av löntagarna har märkt att arbetskamrater blir mobbade. Detta enligt en rapport som Arbets- och näringsministeriet presenterade i går. Mobbningen har blivit synligare, i motsvarande undersökning 2010 uppgav 24 procent att de hade märkt mobbning på arbetsplatsen.

En EU-undersökning visar också att mobbning är vanligare i Finland än i andra europeiska länder, Finland hamnar på en föga hedrande sjätte plats i statistiken som omfattar 30 länder.

När ekonomin försämras växer spänningen på arbetsplatserna, och då ökar också mobbningen, tror man vid Arbetshälsoinstitutet. Hotande nedskärningar och uppsägningar sätter press på relationerna mellan arbetstagarna.

Men det här är knappast hela sanningen, mobbningen är vanligast inom kvinnodominerade branscher inom den offentliga sektorn, och där känns inte konjunktursvängningarna på samma sätt som inom den privata sektorn.

Det betyder inte att staten och kommunerna skulle vara isolerade från det som händer i samhället omkring dem. Den offentliga sektorn är inte lika konjunkturkänslig, men den lever under ständiga krav på förändringar, kostnadsnedskärningar och omstruktureringar som självfallet sätter förhållandena på arbetsplatserna på prov.

Mobbning på arbetsplatserna har diskuterats livligt under den senaste tiden, vid sidan av uppmärksamheten kring skolmobbningen och mobbningen på nätet. Och trots att mobbningen uppmärksammas, och trots att det finns åtgärdspaket som förväntas göra slut på problemet dyker det ständigt upp nya fall.

I fråga om arbetsplatsmobbningen är det just nu ett speciellt fall som står i fokus, det gäller bil- och transportförbundet AKT och dess hårdföre ordförande Timo Räty.

AKT:s informationschef Hilkka Ahde anmälde i somras Timo Räty för arbetarskyddsmyndigheterna för fortgående mobbning. Hilkka Ahdes anmälan, och ett annat liknande fall, undersöks nu av polisen som misstänkta brott mot arbetarskyddsbestämmelserna.

I motsats till många mobbningsoffer har Hilkka Ahde valt att inte tiga och lida i tysthet, hon har gått ut i medierna och berättat vad hon har varit med om. Hennes upplevelser är inte ovanliga, hon negligeras, blir utfryst, får inga vettiga arbetsuppgifter, behandlas och bemöts på ett ovärdigt sätt av sin chef.

Fallet tog en ny vändning i tisdags då bil- och transportförbundets fullmäktige efter ett långt möte med rösterna 26 mot 13 beslöt att Räty får fortsätta på sin post trots misstankarna. Ett förslag var att han skulle avstängas för en viss tid, men eftersom reglerna bara möjliggör uppsägning var det det man till slut röstade om.

Fullmäktige säger alltså att man har fullt förtroende för sin ordförande, trots att han misstänks för något som varje facklig företrädare med någon slags självaktning borde vara den första att stå upp emot.

Vilken signal ger förbundet till andra mobbningsoffer på arbetsplatserna?

Men Timo Räty är fortfarande bara föremål för en polisundersökning, han är inte åtalad och än mindre dömd.

Det kan också vara skäl att minnas att han veterligen inte har kommenterat Hilkka Ahdes anklagelser i offentligheten. Det kan alltså finnas omständigheter som är relevanta för bedömningen av fallet som ännu inte är kända.

Samtidigt visar arbetarskyddsmyndigheternas agerande att de har tilltro till Hilkka Ahdes redogörelse, tröskeln för en polisanmälan med efterföljande förundersökning är relativt hög.

Vare sig Räty till slut blir dömd eller inte skadar anklagelserna mot honom fackets trovärdighet i kampen mot mobbningen. I och med det försvagas facket som den resurs som en mobbad arbetstagare under alla omständigheter borde kunna lita på, mobbningsoffret blir ännu mera utsatt.

Timo Räty borde ha varit kapabel att göra den bedömningen, och dra sina slutsatser. Han har ett uppdrag där blotta misstanken kastar skuggor över både honom och hela den rörelse som han företräder.

Nu har han fått förtroende av sitt förbund, men hans agerande har bärvidd långt utöver det som AKT:s fullmäktige kan besluta om.

John-Erik Jansén
john-erik.jansen@vastranyland.fi

Publicerad 02.02.2012 17:19

Kommentarer

Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.