Jessica Parland-von Essen skriver om borgarfamiljer i det lilla Helsingfors under tiden 1740–1820. FOTO: JANNE RENTOLA

En livlig småstad förr

I denna läsvärda och grundliga undersökning rörande några borgerliga familjer i Helsingfors från frihetstiden och fram till början av ryska tiden, får läsaren en mångsidig bild av hur livet då gestaltade sig.

böcker

Bok: Affärer, allianser, anseende. Konsten att tillhöra eliten i Helsingfors ca 1740—1820
Författare: Jessica Parland-von Essen
Förlag: Schildts 2010. 225 s. Illustrerad

Fil.dr. Jessica Parland-von Essen (född 1970) har i sin senaste bok tagit fram ett kanske litet speciellt, men ändå intressant tema. Boken behandlar närmast några borgarfamiljer i det lilla Helsingfors under tiden 1740–1820. Hon har avsiktligt utelämnat adel och präster, men även hantverkare och arbetare.

Hon har fokuserat på tre borgerliga familjer som i första hand representeras av fältproviantmästaren Weckström, borgmästaren Kuhlberg och läkaren (stadsphysicus) Rosenström. Dessa är befryndade med varandra och har många ättlingar, men utvecklingen visar även att ”släkten är värst”.

Helsingfors hade knappt tusen invånare och gymnasisternas antal understeg hundra. Dagens Senatstorg var den finaste platsen och där hade Johan Sederholm och andra förmögna handelsmän sina stenhus. Staden hade två borgmästare av vilka den ene representerade kronan och den andre borgerskapet. Bygget av fästningen Sveaborg ledde till goda inkomster för dem som var involverade i jätteprojektet. Kyrkan besöktes alla söndagar och bänkordningen i den var noga fastslagen.

Vikten av ett kontaktnät

Författaren redogör för både affärs- och kulturlivet i staden. De viktigaste handelsvarorna var virke, järn, tegel, säd och brännvin. Det egna kontaktnätet spelade en viktig roll, då som nu.

Frimurarna och många andra mer eller mindre hemliga sällskap såg efter sina medlemmars bästa. Många språk talades.

Dessutom existerade inom borgerskapet mycket skuldförbindelser kors och tvärs, som även kunde leda till tråkigheter. Likaså kunde arv förorsaka misshälligheter, såsom just för de ovan nämnda familjerna. Även valet av faddrar var av stor betydelse med tanke på framtida gynnare. Domarby gård i Helsinge spelar en viktig roll i boken.

Efter länsreformen år 1776 flyttades länets huvudstad från Helsingfors till Tavastehus vilket hade sina följder. I boken redogörs även för läkaryrkets besvärligheter på den tiden.

Det rådde brist på barnmorskor (jordegummor) i landet. I synnerhet i de finskspråkiga delarna. Dessa kvinnor utbildades i Sverige och var sålunda tvungna att behärska svenska.

Kopporna plågoris

Kopporna var ett farligt plågoris. Ett vanligt botemedel mot många sjukdomar var att dricka brunn.

Mycket av uppgifterna om dessa ofrälse ståndspersoner har sitt givna intresse och läsaren får sig en god tidsbild av förhållandena och vardagslivet i Helsingfors. På ett ställe talas om krigarkonungen Gustav IV Adolf, men detta bör rimligen vara G II A. Personregister saknas, men istället presenteras huvudpersonerna i början av boken. Bildtexterna sammanfaller inte alltid med illustrationerna. De invecklade rättstvisterna är ibland litet svåra att följa med.

Men den person- och lokalhistoriskt intresserade har en hel del att hämta i verket.

ULF-ERIK SLOTTE

vnred@vastranyland.fi

Publicerad 27.07.2010 19:49

Kommentarer

Kommentarerna förhandsgranskas av Västra Nylands redaktion. De syns inte genast. Kommentarer publiceras endast med skribentens namn, signaturer godkänns inte. E-postadressen syns inte i kommentaren.